Blodpudding och Ensamträning

Har insett att det börjar bli dax att ta tag i saker! Överst på den listan står ensamträningen! Egentligen borde jag passa på att gå ut ur rummet några minuter just precis nu… tror jag gör det.

Sådär, nu har jag varit och plockat i diskmaskinen i fem minuter. Ganska mkt pip men i omgångar sas. Gick in när det blev tysk i några sek, och då var han borta vid soffan.  Så kanske hade han gått och lagt sig om jag inte kommit in, eller också hade han bara gått en lov och kommit tillbax till dörren och pipit mer

Det går åt minst dubbelt så mkt godis nu.  Även om vi använder denniskorv och blodpudding inne så blir det snabbt  äckligt att ha i fickan så där har jag torkad blodpudding, torkad lever och torkad denniskorv (ja det gick faktiskt att torka sån oxo, jag provade förra gången). Torkade levern är jag eg lite restriktiv med, den vill jag spara till Flippers och min lydnadsträning.  För även om lever är billig så jösses vad drygt det är att hantera, och stanken som blir när man torkar den är helt obeskrivligt hemsk.  (Och då har jag ändå referensramarna kalvdiarré, vaniljsåstjockt var och ruttna efterbörder)

Därav att blodpudding och denniskorv är standard. 1-2 timmar (3-4 om man vill ha dem helt hårda) på 100 grader, så har man ultimat hundgodis sen.

Förutom ensamträningen får valpen göra lite kontaktövningar, han är smart! Först fokuserade han på mina händer och godiset, men när han sedan tittade på mig och fick beröm och godis så tog det inte många sekunder förrän han satt som ett litet ljus med blicken fäst i min och krävde att det skulle regna godis över hans änglalika lilla hjässa, och det gjorde det såklart! Däremot hade han ingen som helst lust att springa och apportera någon leksak när matte satt och hade godis, då tittade han bara efter den eller tog två skutt sedan kom han tillbax och ville ha ”sitt” godis. Får komma på ngt smart sätt att lösa det. kanske torra godisar som inte luktar  så mkt och kan vara i fickan…

Flipper och jag tragglar ingångar, och sedan så övar vi snabba lägganden och kvarstannande. Vi gör framsteg, men ingångar har verkligen visat sig vara en stöttesten, tror dock att fotgåendet över lag kommer bli stabilare när ingångarna väl sitter!

Ingångar är alltså att hunden från att vara en bit bort kommer in och sätter sig i fotposition vid ditt vänstra ben, alla moment börjar med ingångar, och de flesta avslutas med en ingång, tex hopp över hinder och inkallning. Det räcker inte med att hunden kommer till dig utan den ska även sätta sig i fotposition. Fotposition i sin tur innebär att hundens kropp är rak och att den har sin bog (kroppen vid frambenet) vid ditt vänstra knä. Hunden ska också hålla ögonkontakt med dig. När du står still ska hunden sitta och när du går ska hunden gå med utan att bli sned eller hamna fel (tex för långt bak) oavsett om du springer, går sakta eller svänger.

Fotgåendet är ett ganska svårt moment då det är lite tråkigt för hunden (händer inte så mycket) men ändå kräver väldigt hög koncentration. Fotgåendet bevisar dock att din hund är följsam, lyhörd och att ni har ne bra kontakt och kommunikation. Ett bra fotgående kräver att du har en hund som tycker det är roligt att jobba med dig, det är därför fotgåendet (och fotpositionen som sådan) är själva stommen i hela lydnadsträningen.

Jo och för att ni ska inte ska bli förvirrade, så inom lydnaden kallar man inte fotgåendet för fotgående, om hunden har koppel (kopplet ska dock hänga löst inte vara spänt) kallas det linförighet och om hunden är lös heter det fritt följ.

Posted on mars 23rd 2010 in Allmänt, Lydnad, trix och klicker

Lämna en kommentar