Hoppsan-sa!

Ikväll är det bara jag och Google hemma. Hussen spelar biljard å dricker öl med kompis. Jag passar på att lyxmysa med chevréost, kex, vindruvor, päron-calvados marmelad och naturgodis. Google fick en nack-kota att mumsa på. Sambolivet är det bästa som finns och jag skulle nog bli galen om jag bodde för mig själv nån längre stund men enstaka kvällar såhär är det ganska mysigt att få rå sig själv. Det är kallt å mörkt å regnigt ute, extra myskänsla tycker jag.

Imorgon hoppas jag dock på fint väder för då är det dax för tävling igen. Har dock inga förhoppningar om fina poäng eller något sådant.

I onsdags kväll var vi nämligen iväg och tränade lydnad nere på Nynäs BK. Linda med vänner skulle köra rally men vi kunde ju ända ha dom som störning å få lite hjälp å tips kanske å dessutom skulle det vara allmän träning med platsliggning kl 7, vilket ju vore jättebra om vi kunde va med på det. Platsliggningen blev inte av, snopet men sånt händer.

Google är sig inte riktigt lik. Han är väldigt väldigt het och laddad, däremot har han svårt att hålla fokus och tenderar att göra först och lyssna sen eller helt enkelt strunta i lyssnandet helt 😛 Jag får helt enkelt försöka lära mig att föra honom med denna nya uppskruvade energi, jag tror han kommer bli jättehäftig och att uthålligheten kommer bli jättebra när vi fått ordning på det. Matten ska lära sig ”köra ferarri” 😀

Igår försökte jag träna ”tävlingslikt” dvs fullständiga moment i tävlingsordning med transporter och ingång och allt, men dock med belöningar genom programmet. Då insåg jag att ojdå! Han kan ju inte alls lydnadsklass ett! Visst han kan alla momenten och alla svårigheter man kan lägga in i momenten, och han kan en massa ”svårare” moment.  Men jag brukar alltid träna var sak för sig och ha en liten uppvärmningsrutin. Inför FF tex så kör vi kontaktövningar, inför läggande/ställande/sättande kör vi signalkontroll på orden, etc. När momenten ska följa på varandra och det inte blir några paus-börja om stunder så vet han faktiskt inte vad som väntar. Mest märks det efter LF när man tar loss kopplet och ska gå iväg för läggande under gång. Han är absolut inte alls beredd på att det ska komma ett kommando där… Likadant så är han inte van vid små belönings och momentpauser på plan. Det vanliga har varit att antingen så blir det snabb godbit å fortsatt arbete eller så blir det rusa till ryggsäcken och köra jackpotbelöning. Igår provade han flera ggr mellan momenten att dra till ryggsäcken. Han blev dock förvånad när jag inte följde med och jag tror inte att det kommer bli något problem när han får mer koll på hur det ska gå till.

Vi håller just nu på och lär om att bra betyder inte att man får sluta jobba utan att man e duktig och ska fortsätta.  Istället är varsågod slutord, eller ”kom!” eller ”nu springer vi!” med samma innebörd (de 2 senare dock alltid ackompanjerade av att jag börjar rusa mot ryggsäcken.) Sen kör vi med blandat ”ordbajseri”  i stilen ”Fiiiiin å stiiiiiiilig kille! Bästaste gullegrisen! Mattes lillprins! Vad den kan! Den e ju alldeles fantastisk! Världens bästaste stiiiligaste minigriiiis!!! och handklapp, småskutt och rumpkli (Googles rumpa alltså) till det. (Är det bara jag eller är alla hundägare såhär knäppa?! 😛 )

Men det kännas jättebra att jag kommit på en brist, för då kan jag ju åtgärda den! Det känns som att vi tränar på rätt sätt men med fel upplägg. Nu ska vi ändra och träna på det vi ska tävla i! 😀  Imorgon är bara ett genrep och en kul aktivering och ett bra tillfälle för mig att jobba med mina affirmationer och attityden på planen. Så satsar vi på hallowenhelgen på Tyresö BK :).

 

Mitt fredagsmys

Googles fredagsmys

Posted on oktober 11th 2013 in Allmänt, Lydnad, trix och klicker

Lämna en kommentar