Gott och Blandat

Inga Kommentarer »

Det här får bli ett inlägg om lite allt möjligt.

Tävlingen i lördags gick åt skogen, tyvärr ännu mer än jag räknat med. Google reste sig på platsliggningen och kom fram till mig. Reste sig direkt, gick 2/3 av sträckan, stannade till och tvekade en stund men la sig inte igen, kom sedan hela vägen och satte sig framför mig, nära-nära och såg mig i ögonen. Vi har helt klart fått en stort och svårt och jobbigt problem. 🙁 Bra känsla och attityd på uppvärmningen, bra fokus på mig även när jag ”störde” honom genom att vara lite ”mitt i smeten” av folk och hundar och be om fokus.

Inne på planen tror jag dock inte att vi var på samma planet en enda sekund… En linförighet som mest såg ut som en förvirrad skogspromenad. Vid läggande under gång valde jag att ignorera TL-s kommendering och fortsätta framåt och se till att verkligen få kontakt med honom och sedan på eget bevåg göra ett läggande med tydligt kropps-DK och utan lämnande, sedan bröt vi där och gick av planen.
Trevlig dag i övrigt dock! Supergott fika, prat med min nya hundbekant Jenny och fint väder. 🙂

På söndagen tog vi (jag Google och hussen) en låång skogspromenad och letade svamp, men det är tragiskt dåligt med svamp iår 🙁 Hittade drygt en liter trattisar på drygt 2 timmars letning. Supermysigt hade vi det ändå och fikat smakade alldeles extra gott när vi kom hem. Vi var också väldigt duktiga och tog hand om ca 20 liter äpplen från vårt träd. Dom fick bli mos och kompott och en paj till fikat, å så klyftade vi och frös in färdiga ”pajportioner”. Tidigare i år har jag gjort äppelmarmelad och saft. Så nu har vi säkrat lite mumsiga vintervitaminer.

Igår så var vi ute å viltspårade. Spåret blev 380 meter långt och fick ligga i ca 5 timmar. Google slarvade vid påsläpp och tog inte spårstarten. Fick gå tillbaka och börja om och då skärpte han sig och började jobba istället för att bara ”springa i skogen”. Löste sedan uppgiften jättefint! Första 3 vinklarna tog han klockrent, vid den fjärde tappade han bort sig och började ringa, först ett fint ringningsarbete men sedan blev han lite springig och stressad, valde att kalla in honom och sätta honom på spåret igen typ 3 meter innan där han hade tappat det, då gick det bra och han löste vinkeln med ett litet och mycket balanserar ringningsarbete. Efter ca 340 meter så hade jag stannat till och plockat lite svamp (kom nämligen mitt i ett trattisbestånd när jag la ut spåret och ett sånt dåligt svampår som i år så kan man inte ignorera svamp!). Svampplockning i spåret var en oväntat svår svårighet och G tappade helt bort spåret, men jäklar vad fint han jobbade med att återfinna det, lagom tempo maximalt fokus och grundlig genomsökning av terrängen med slag på 10-20 meter ut från borttappningspunkten. Perfekt att vi var så nära slutet så att belöningen kom snart på efter att han löst den svårigheten på ett så moget och stabilt sätt. Belöningen var kattmat och såklart klöven som han i vanlig ordning bar hela vägen hem.

Där vi brukar gå in i skogen hade de parkerat maskinerna som fixar våran väg. En stor grävmaskin/traktor. Och en liiiiten vägvält, kanske världens minsta vägvält, bara något större än en åkgräsklippare. Jag blev tvungen att arrangera en liten bild med Google klöven och vägvälten. Resultatet ser ni här nedan, fint va?! 🙂

Helgen blir för en gångs skull ganska o-hundig. Kill the Noise på Debaser med gänget imorgon och partykväll med bästaste tjejjerna på lördag! Jag har haft 2 par pumps inne på omklacking så att alla 14 par ska stå till förfogande och dessutom har jag köpt 5 nya toppar. Det märkliga är att trots att både topparna å jeansen suttit jättebra i provhytten så känns det helfel när man tittar på storleken! Jeans i storlek 28/34 och toppar i stl S?!! Kom igen?! Det är ju flera år sedan jag haft sånna storlekar?! Jag har inte direkt blivit smalare heller, så frågan är om befolkningens tjockhetsindex har ändrats och de har ändrat på storlekarna?? Känns dock inte så sannolikt… Min skräck just nu är att det ska ha blivit något märkligt misstag och att jag inte får på mig mina nya kläder! 😛

Nu dax att fara till jobbet 🙂

Publicerat oktober 17th 2013 under Allmänt, Viltspår, apportering och jakt

Hoppsan-sa!

Inga Kommentarer »

Ikväll är det bara jag och Google hemma. Hussen spelar biljard å dricker öl med kompis. Jag passar på att lyxmysa med chevréost, kex, vindruvor, päron-calvados marmelad och naturgodis. Google fick en nack-kota att mumsa på. Sambolivet är det bästa som finns och jag skulle nog bli galen om jag bodde för mig själv nån längre stund men enstaka kvällar såhär är det ganska mysigt att få rå sig själv. Det är kallt å mörkt å regnigt ute, extra myskänsla tycker jag.

Imorgon hoppas jag dock på fint väder för då är det dax för tävling igen. Har dock inga förhoppningar om fina poäng eller något sådant.

I onsdags kväll var vi nämligen iväg och tränade lydnad nere på Nynäs BK. Linda med vänner skulle köra rally men vi kunde ju ända ha dom som störning å få lite hjälp å tips kanske å dessutom skulle det vara allmän träning med platsliggning kl 7, vilket ju vore jättebra om vi kunde va med på det. Platsliggningen blev inte av, snopet men sånt händer.

Google är sig inte riktigt lik. Han är väldigt väldigt het och laddad, däremot har han svårt att hålla fokus och tenderar att göra först och lyssna sen eller helt enkelt strunta i lyssnandet helt 😛 Jag får helt enkelt försöka lära mig att föra honom med denna nya uppskruvade energi, jag tror han kommer bli jättehäftig och att uthålligheten kommer bli jättebra när vi fått ordning på det. Matten ska lära sig ”köra ferarri” 😀

Igår försökte jag träna ”tävlingslikt” dvs fullständiga moment i tävlingsordning med transporter och ingång och allt, men dock med belöningar genom programmet. Då insåg jag att ojdå! Han kan ju inte alls lydnadsklass ett! Visst han kan alla momenten och alla svårigheter man kan lägga in i momenten, och han kan en massa ”svårare” moment.  Men jag brukar alltid träna var sak för sig och ha en liten uppvärmningsrutin. Inför FF tex så kör vi kontaktövningar, inför läggande/ställande/sättande kör vi signalkontroll på orden, etc. När momenten ska följa på varandra och det inte blir några paus-börja om stunder så vet han faktiskt inte vad som väntar. Mest märks det efter LF när man tar loss kopplet och ska gå iväg för läggande under gång. Han är absolut inte alls beredd på att det ska komma ett kommando där… Likadant så är han inte van vid små belönings och momentpauser på plan. Det vanliga har varit att antingen så blir det snabb godbit å fortsatt arbete eller så blir det rusa till ryggsäcken och köra jackpotbelöning. Igår provade han flera ggr mellan momenten att dra till ryggsäcken. Han blev dock förvånad när jag inte följde med och jag tror inte att det kommer bli något problem när han får mer koll på hur det ska gå till.

Vi håller just nu på och lär om att bra betyder inte att man får sluta jobba utan att man e duktig och ska fortsätta.  Istället är varsågod slutord, eller ”kom!” eller ”nu springer vi!” med samma innebörd (de 2 senare dock alltid ackompanjerade av att jag börjar rusa mot ryggsäcken.) Sen kör vi med blandat ”ordbajseri”  i stilen ”Fiiiiin å stiiiiiiilig kille! Bästaste gullegrisen! Mattes lillprins! Vad den kan! Den e ju alldeles fantastisk! Världens bästaste stiiiligaste minigriiiis!!! och handklapp, småskutt och rumpkli (Googles rumpa alltså) till det. (Är det bara jag eller är alla hundägare såhär knäppa?! 😛 )

Men det kännas jättebra att jag kommit på en brist, för då kan jag ju åtgärda den! Det känns som att vi tränar på rätt sätt men med fel upplägg. Nu ska vi ändra och träna på det vi ska tävla i! 😀  Imorgon är bara ett genrep och en kul aktivering och ett bra tillfälle för mig att jobba med mina affirmationer och attityden på planen. Så satsar vi på hallowenhelgen på Tyresö BK :).

 

Mitt fredagsmys

Googles fredagsmys

Publicerat oktober 11th 2013 under Allmänt, Lydnad, trix och klicker

Tävlingshelg på hemmaplan

1 Kommentar »

I fredags så hämtade vi upp hussen direkt efter jobbet och styrde kosan hem till Katrineholm. Först och främst för att Google och jag skulle tävla! Lördag på hemmaklubben Katrineholms BK och söndag på grannklubben Flens BK. Som bonus så skulle jag även hinna träffa min underbara familj och ffa min lillasyster som jag inte träffat på ett halvår! Plus shoppa jeans, lösa melodikryss och äta lunch hos mormor.

Lördagen var det samling 12.30 för våran klass, vi var där ca tjugo i tolv. Rastade av ordentligt och hann ”värma upp” ca 10 minuter innan samlingen. Vi hade startnummer 5 (förlottat) och var i andra platsliggningsgruppen. Domare var Leif Olsen och han var supertrevlig, fast ganska ”sträng” i sin bedömmning. Jag tävlar gärna för honom igen.

Nerverna försökte övermanna mig och jag fick hjärtklappning lite då och då, men jag jobbade stenhårt med mina affirmationer och att ta långsamma andetag och känna nervositeten rinna av kroppen och ner i marken. Funkade!

Hade ingången på plan vara 2 meter kortare hade den funkat kanon men nu så han jag precis tappa honom innan vi var framme. Nåja tidigare har han inte vart med nån meter av ingången så det tar sig! På det stora hela en kass linförighet med en hund som tappade fokus precis tillräckligt ofta och tillräckligt länge för att missa alla svängar och halter. Vi håller dock ihop attityden, jag är glad, lugn och jobbar med honom hela vägen! DUKTIG MATTE! Sista lilla biten med språngmarsch, avsaktande till vanlig marsch och helt om halt var jättefin! Den tar vi med oss!

Sedan ställa upp för läggande, G tappar fokus när TL går igenom momentet och jag tänker dumma tankar! Jag skulle ju tänka: Yes, läggande det kan vi! och visualisera en bild på Googles härliga kasta sig i backen-lägganden. Meeeen jag tänker: åhhh hoppas han lägger sig!, tänk om han inte är med, då kommer han inte lägga sig, tänk om han inte lägger sig!!

Hur många tror att han la sig?! Bra där är att jag peppade, DK:ade och berömde för fullt för att han skulle vara med i framförandet för han var inte med när vi började gå iväg. Fick upp honom fint men han tar ändå inte kommandot…

Springer förbi mig i inkallningen men ett DK-FOT så kommer han in som han ska. (detta vet jag inte vad det beror på, händer inte på träning… Överslagshandling? Olydnad (bus?) eller något annat?)

Ställande: Google är stensäker på ställande om han bara är med och alert, meeen vad tänker jag: Åh han missade läggandet, nu kommer han säkert missa ställande också…
Tycker han är med och alert men blir på nått sätt förvirrad av stå kommandot. Bra av mig där är att jag struntar i tävlingssituationen, stannar, tar tillbaks honom och gör ett nytt försök precis som på träning.

Apportering och hopp är bra. Han visar en sekunds tvekan och nosar på apportbocken innan han tar den varpå jag spontant ger honom ett Braa! när han griper och får avdrag för det…

Jag går av planen med en lyhörd och följsam hund och är glad! Jag är skitglad för att vi har tävlat och för att jag älskar att tävla! Det gick uselt poängmässigt och ganska uselt prestationsmässigt men, min prestation var jättebra!!! Jag var glad, jag andades, jag jobbade hela programmet och jag vara fokuserad på att hjälpa min hund! (Sen nervösade jag till mig massa gånger, och tänkte dåliga tankar 2 gånger men det tänker jag förlåta mig själv för!)

FILM från lördagen:

 

Idag var det samling 9 och lottning på plats. Jag drog startnummer 6. Andra platsgruppen igen. Innan vi gick in så kändes G väääldigt het, ifs så var han ganska rolig att köra när han var sådär överladdad men han hade noll stadga och jag borde ha sett och märkt nått. Google reser sig på platsen! Något som aldrig har hänt, något som jag aldrig ens kunde föreställ mig skulle hända! Jag var på min höjd orolig för ett litet pip och mycket gloende åt alla håll. Men upp å stå, står still ett tag (kändes som han väntade på att jag ska säga åt honom att lägga sig igen) och sedan smygande mot mig med tveksamma steg för att återigen stanna efter 2/3 av sträckan och lägga sig där sedan ligger han kvar där tiden ut men det hjälper ju föga. Bara 2 av 5 hundar låg kvar, strongt jobbat av dom!

Programmet är pannkaka, vi glömmer det. Det enda jag vill komma ihåg är den superfina apporteringen och mitt braiga sätt att hjälpa honom i ställandet med ett kraftigt kroppsdk för att han skulle få lyckas med ett moment. I efterhand så kanske han inte ska va sådär övertaggad och het i uppvärmingen det kanske inte är glädje utan stress. Han kanske behöver mer tid att varva ner och en matte som belönar fokus och stadga mer än fart? Eller så var jag sur för att platsen gick åt skogen och så var det det som trollade till det hela? Vem vet?

FILM från söndagen:

 

Och nu när jag tittar på filmen så ser jag att han faktiskt var duktig i linförigheten vissa bitar men att jag inte uppmärksammade det för att jag var så sur på honom för platsen. Stackars lille G, usch vad besviken jag blir på mig själv när jag ser den här filmen! Först tänkte jag inte lägga upp den, men nu kör vi på full ärlighet. Efter att jag skällt på honom får jag dock extremt dåligt samvete och slutar helt vara arg på honom. Nån mer än jag som ser en skillnad i attityden då?!! Dumma dumma matten! Jag ska bara titta på filmen från lördagen! Jag ska bara vara lördagsmatten! Aldrig mera den där andra dumma sura matten med argt kroppsspråk!

I övrigt var helgen härlig! Hittade ett par snygga jeans (det tog bara 2 timmar och provande av drygt 40 olika par! :O) Har njutit av krispig höstluft och kramats massor med systeryster, ätit god mat och spelat ”hay day” på Pappas iPad.

Publicerat oktober 6th 2013 under Allmänt, Lydnad, trix och klicker

Hur många pinnar får plats i pälsen?

Inga Kommentarer »

Detta är en högst väsentlig fråga som Google utvecklat till en vetenskaplig studie. Han samlar varje gång vi är ute och provar nogsamt igenom alla olika typer av pinnar.

Till alla springrar där ute kommer här lite tips från coachen om man vill prova på pinnar-i-pälsen utmaningen:

Bäst är att vara mellanblöt och lätt smutsig (utkanten av en myr eller ett halvsankt skogsparti är optimalt för att uppnå detta). Sedan gäller det att kombinera olika småris och ljung med döda pinnar med knottrigt skal. Viktigt att blanda grovlekar och längd på pinnar så man får till de där perfekta pälsbona som riktigt lyckade turer kan nå en pinnhalt på ca 70%. (jag är lite dålig på att räkna så siffran har jag fått från matten)

Det värsta är att hur obesvärliga pinnarna än är när man springer runt å samlar så är de ganska kliiga när man kommit in å vill lägga sig å vila. Då gäller det att fort som attan börja tugga och dra i dem. Låter det besvärligt tycker ni? Ingen fara! Är era mattar det minsta lika min så kommer de genast till undsättning å plockar bort pinnarna åt en. Min matte mumlar nått om att jag ”förstör pälsen” när jag tuggar. Förresten, om nån av er kan få era mattar att räkna pinnarna så vore det väldarns bra! Min matte slarvar alltid med det, och jag e som sagt lite dålig på att räkna…

Over and out / Google pinnsamlarnas mästare

Medan Google samlade pinnar så plockade jag och hussen lingon och försökte hitta lite svamp. Fina lingon fanns det men svampuschlingarna lös med sin frånvaro, hittade typ en halvliter trattisar och 5 gula 🙁

Google är lite besvärlig att ha med sig ut i skogen såhär tyvärr. Han tufflar runt i närheten och är jättelydigt och allt går bra och sen vips så är han borta. Och så tar det en halv minut minst innan han kommer tillbaka när man ropar. Jag vet inte om han står bakom nästa sten och nosar, om han är så långt bort så det tar långt tid att springa tillbaks eller om han bara skiter i mig. När jag ser honom så kommer han alltid direkt, och han drar aldrig iväg när jag håller ögonen på honom. Det är när jag vänder ryggen till och plockar lite lingon som han kan ”gå upp i rök”. Jag tittar inte bort mer än kanske 5 sekunder och han är lugnt strosande och nosande när jag vänder bort blicken, ändå är han puts väck 5 sek senare. Jag vet inte om det går att göra något åt, eller om jag helt enkelt får inse att jag inte kan ha min hund med mig när jag plockar svamp och lingon 🙁

Imorgon ska vi ut till bruks och köra lite genrep inför tävlingen. Hussen har lovar att komma med och agera TL. Det är stort! Hussen tycker lydnadsträning är olidligt tråkigt så jag blev faktiskt lite förvånad att han sa ja när jag frågade om han kunde hjälpa till. 🙂

Ibland blir jag lite röd i ögonen av att springa i snåren, men visst är jag väl fin ändå?!!

Publicerat september 28th 2013 under Allmänt

För att hundsport är så mycket mera!

Inga Kommentarer »

Är missämja något oundvikligt? Har senaste veckan pratat med lite kompisar om det där tråkiga som så gärna vill uppstå på klubbar och i föreningar. Det där med en liten klick människor som börjar fördela folk i vi och dom, som kör med trista översittarfasoner och generellt är missunnsamma och ogina mot sina klubbkamrater. Bruksfolk som tycker att agility är fjant och inte ens hälsar på agilityförarna. Lydnadsfolk som ser ner på de som tränar rally. Schäferförare som tycker att hundar under 20 kilo inte har nått på en BK att göra osv. Men även inom sporterna finns samma tendenser. De flesta jag har pratat med har stött på detta mer eller mindre.

Men det är egentligen inte detta tråkiga jag vill skriva om. Jag vill skriva om hur underbart det kan vara när det inte är så! Jag har nämligen haft en vansinnig tur! Jag började min bana som hundförare på Katrineholms BK

I början var det väl ganska ensamt men alltid vänligt och man sa hej och hejdå till varandra iaf. Så småningom så var det en tjej som kom in på mitt jobb som kände igen att jag brukade vara på klubben och frågade om jag ville träna med hennes gäng? Hur fantastiskt var inte det?! Hur ofta har man turen att stöta på någon som är så öppen och inkluderande och omtänksam? Det ledde till en god spiral, jag började känna igen fler folk och de började känna igen mig och långsamt pratade man mer och mer. Nått som jag också gjorde jättemycket i början var att bara sitta och titta på andra ekipage. Jag kände mig alltid välkommen att få titta, vilket var guld värt! Ibland fick jag även spontant hjälp och tips. Som tex när jag såg en kille vars hund hade så supersnygga lägganden och sa till honom efteråt att wow vad duktiga ni är! Sånadär lägganden önskar jag att vi kunde få till! Varpå han direkt erbjuder sig att titta på våra lägganden och ge lite tips, och vips får jag 20 minuters coachning sådär bara av ren vänlighet.

Jag har dessutom träffat 2 av mina bästa vänner genom hundarna och träningen och har haft många fantastiska dagar och stunder på hundklubbar runt om i landet.

Det är en av anledningarna till att jag älskar att tävla! Tävlandet skapar en vi-känsla vilket gör att den här fantastiska andan frodas och folk är generellt gladare, öppnare och lättare att få kontakt med. På tävlingsdagen på tävlingsklubben sitter vi alla i samma båt liksom.

Men måste det vara så? Kan vi inte ha den där vi-känslan och kamratskapen ändå? Vi är ju rätt så lika i all vår olikhet. Vi är ju allihopa där ute för att vi älskar hundar och hundsport, vi vill alla utvecklas och lära oss mera. Vi behöver alla lite peppning emellanåt. Vissa av oss har varit verksamma länge och har stora kontaktnät av hundvänner. Vissa av oss är alldeles nya och känner sig kanske lite ensamma, precis som jag gjorde.

Varför inte fråga han eller hon som ser ut att vara ensam och träna om de vill vara med och köra platsliggning, om de vill hänga med till stugan på en kaffe, om de behöver hjälp att flytta en tunnel. Eller säg bara hej. Ser du något du blir glad eller imponerad av säg det. Vilken härlig attityd din hund har. Vilken snygg apportering. Vad duktiga ni är eller något liknande kan verkligen gör en glad att få höra.

Hundsport är fantastisk och allra mest fantastiskt är det när hundsport får bli så mycket mer än bara hundsport. När vi lyfter blicken, ler mot varandra och tar del i den fantastiska gemenskap som finns där om vi bara låter den.

Inspirationen till detta inlägg kommer från folket i K-holm som tog mig under sina vingar, mina underbara hundvänner och bekanta nya som gamla och inte minst från ett annat och superbra blogginlägg som ni hittar här http://3vallare.se/?p=1136

Publicerat september 27th 2013 under Allmänt

Bästa Middagsklubben och bästa brukshundsklubben

2 Kommentarer »

Igår var det min tur att vara värdinna för middagsklubben! (Middagsklubben startade i februari och består av mig och mina två superhärliga tjejkompisar Tove och Rebecca) Vi är från början hundträningskompisar, men ganska snabbt upptäckte vi att vi hade mer gemensamt än så. Bland annat det att vi allt tre älskar att laga mat och ha middagsbjudningar. Och igår var det då min tur.

Jag hade dukat med midnattsblå duk, silverljusstakar och rosor och flytljus i en blå skål. Ganska stiligt om jag får säga det själv. Till förrätt blev det svampbrucetta med hemrimmat sidfläsk. Allt körde ihop sig lite å jag höll på att bränna brödet å glömma sidfläsket men i sista stund redde det upp sig och allt hamnade på tallrikarna i rätt ordning och smakade fantastiskt! Sidfläsket var lite för salt men det gjorde inte så mycket. Sen blev det hjortytterfilé med hasselbackspotatis, ugnsbakad apelsinkål, fänkålssallad och gräddig pepparsås. KÖTTET BLEV PERFEKT!!! För första gången lyckades jag få till den där underbara kryddiga stekytan och det perfekt rödrosa inre, saftigt, mört, smakrikt och bara sååå gott! Stolt som en tupp! Fick massa beröm av tjejerna å det gick åt mycket så det var klart uppskattat! Det hela avrundades med vit chokladmousse, äppelkompott och havreflarn. Flarnen var bra, äppelkompotten riktigt bra men moussen blev tyvärr rätt grynig 🙁 Smaken var god dock.

Så underbart superhärligt med en riktigt tjejkväll, vi snackade lite hund (det hör liksom till) men mest massa fnissigt relationssnack och ”skvaller” om våra liv. Gud vad jag älskar dom där tjejerna, med sina tokiga påhitt å allt. 🙂

Idag tog jag mig i kragen å åkte ut till SSBK (brukshundsklubben) för ett lydnadspass med gulle-G. Tog med lite kokt bogstek och 2 leksaker som belöning. Gjorde en träningsplanering å stack i väg. Ganska stolt och nöjd med mig själv idag! Jag var strukturerad och genomtänkt nästan hela vägen, och jag höll mig till min träningsplanering! Vilket gjorde att det blev kvalité istället för kvantitet.

Träningsplanen var linförighet (obs linförighet å inte fritt följ, jag har en tendens att inte träna med kopplet för det e jobbigt) 3 korta pass, där jag dels kör godis i handen och täta belöningar, dels inga belöningar på mig och täta skick på exernbelöning. Det har blivit lite så att om jag slutat ha belöning på mig har G gått ner sig direkt för han förväntat sig långa kraftfyllda pass med ”dålig lön”.

Platsliggningar, 3 stycken varav minst en hellång, belöna nedläggandena.

Framåtsändande. Tanken var att variera mellan sändande till godisskål och sändande till targetplatta. Men körde istället bara sändande till skål och sändande över hinder till godisskål.

Hopp över hinder, mest för att kolla av och för att ha ett lätt men fartigt moment med. Blev att vi körde det enligt ovan.

Inkallningar, hade fått ett bra tips av bästaste Linda som jag ville prova.

Linförigheten kalasbra! Ingen mattning i attityd när jag la av mig godiset, kom självmant och mkt snabbt tillbaks och frågade efter mer jobb så fort han ätit sin externbelöning. Generellt genom passet så hade jag en väldigt alert och matteorienterad hund som sökte kontakt och var idel öra för kommandon hela tiden. Jäklar vad bra det nya tänket med högre lön och mer eget ansvar för Google funkar.

Platsliggningarna var lite oroliga, första gången klev han upp efter ett par sekunder och kom gående som om han tyckte att hallå matte du glömde mig därborta men nu e jag här igen, ska vi jobba vidare nu? Men när jag la om honom verkade det som att han kom på att jajusste, det finns ju ett moment som går ut på att jag ska ligga still här och ha tråkigt aslänge medan matte står en bit bort å glor, å ser ut att ha rätt tråkigt hon också. Jag har aldrig fattat vad det är bra för, matte och jag har ju mkt roligare när vi är tillsammans och rör på oss. Men matten vill gärna att jag gör det ändå så då gör jag väl det. Sen låg han skitfint, trots stor störning av en hund som körde rutskick med tennisbollsbelöning framför honom.

Sändande till skål bra, kändes som att en viss ordförståelse för ordet ”fram” kom nu när suget var större och jag kunde plocka bort handtecken och kroppskommandon helt. Lika fint vid sändande över hinder, bra sug hela vägen genom språnget och fram.

Inkallningar, ja vad ska jag säga, som vanligt var Lindas idé grymt bra! Han har ju felinlärt ingångarna. Så han tror helt enkelt att han gör rätt när han satsar full fart rätt in i mig och sedan kastar in baken i fotposition. Han blir alltid rak och fin och det går fort. Han gör rörelsen i ett, så det är inget momentbrott mellan att landa i mina knän och sätta sig fot utan det är en sammanhängande rörelse i hans ingång vilket såklart gör det svårare att påverka. Idé som Linda kom på var att ställa en hink/pall/whatever framför mina fötter så han inte kan göra som han brukar utan måste börja prova nått nytt. Första gången blev han väldigt konfunderad och stannade framför pallen, gick åt höger ett halvt steg och sedan långsamt backade in fot. Gång två hade han begripit att pallen stod där men hamnade fortfarande framför pallen men nu mer åt vänster och gjorde ett mkt snabbare och säkrare ingång i fotposition. Tredje gången sökte han sig direkt till vänster och gjorde en korrekt ingång om är yvigare och långsammare än han brukar. Smarta Linda och smarta smarta Google som tänkte ut en lösning så himla fort!

Sen lekte vi massor med herr Kanin och svansbollen och busbrottades och gosade och Google åt hemliga godisar ut mattes hand jättefort. Och sen åkte vi hem och la oss i soffan, men inte förrän jag skrutit lite för hussen och på facebook om vilken fantastisk hund jag har.

Publicerat september 22nd 2013 under Allmänt, Lydnad, trix och klicker

Rally?? Rally… Rally!

Inga Kommentarer »

Jahapp då är man visst anmäld till att tävla i rallylydnad då… Blir vi inte bortlottade så går vi in bland skyltarna den 10/3. Spännande! När vi tränar går det bra och känns väldigt lätt! Men vi har hittills inte haft några uppställda skyltar och bara kört 5-6 moment efter varandra. Syftet är som tidigare nämnts mest att träna mina tävlingsnerver. Förhoppningsvis går det bra så vi får lite självförtroende kring att tävla och kan bygga lite bra rutiner kring start och mål som går att överföra till tävlingslydnaden sedan.

Går det dåligt så kan jag fortsätta kämpa, analysera vad som händer och tävla på tills det släpper utan att avträna och programmera sönder tävlingslydnadsmomenten.

Förra söndagen (eller nu i söndags kanske det blir?) var en god vän och hennes hund här. (salukitrix.wordpress.com) Dom har tävlat rally flera gånger och behöver bara ett till resultat för att bli uppflyttade. Hon och Linda på mitt jobb har gjort gemensam sak av att peppa igång mig för att prova rally. Så förutom att promenera och fika så tränade vi lite rally nere i hallen. Sedan anmälde vi oss båda två till tävlingen den 10/3. 😀

Det enda som G har lite svårt för är ”sitt framför-backa” (när han ska gå in så vi är nos mot näsa och så ska jag backa och han följa med), han vill gärna vända tillbaka till fotposition. Han har en väldigt hårt befäst fotposition, vilket jag egentligen är glad för men det blir lite knepigt just då.
Om han håller sig lugn och lyssnar går det bra men när han blir sådär övertaggad och i gasen så hinner han inte riktigt lyssna utan då far han runt å hamnar lite var som. Men det ska vi nog få ordning på, det är ju en hel månad dit. 🙂

Idag skulle jag egentligen åkt hem till Katrineholm, kramat på min familj och hämtat grejjer. Dels 2 små möbler till rummet vi ska hyra ut, dels lite hjort och vildsvinskött till mig och Andreas och dels en stor påse köttben till Google. Nere i Katrineholm var det dock snöstorm, så inget bra läge att ge sig ut med bilen. Istället tog jag midjebältet och selen och så tog vi en dragpromenad bort till svärföräldrarna (ca 5 km) där vi åt gott fika och mös. Andreas kom också dit och mötte upp, han hade varit på gymmet. Sen slapp vi dessutom gå hem utan fick skjuts av svärfar. Lyxigt!

Imorgon blir det putsande och fejande av hus och sedan visning av rummet. 🙂

Här kommer lite bilder på G i skogen i bakom våran trädgård, som jag tog ca 2 v sedan.

Publicerat februari 9th 2013 under Allmänt, Lydnad, trix och klicker

Världen är full av tappade sugar

Inga Kommentarer »

Under hösten och vintern så har vi kommit allt längre ifrån det här med träning liten hund och jag. Säsongen slutade väldigt trist och ingen av oss hade kvar lusten och självförtroendet som så väl behövs.
Man kan nog säga att jag tappade sugen för det här med lydnadsträning…
Men man ska inte tappa sugen! Världen är full av tappade sugar.
Så vi planerar att starta om igen i vår.

Under tiden övar jag mig i husägande och annat roligt och G övar sig förfullt i olydnad. Många av mina kompisar har börjat med Rallylydnad istället. Jag funderar på att prova bara för att få chansen att öva mina tävlingsnerver i en lite lättsammare form är riktig lydnad. Men vi får väl se. I rallylydnad följer man en liten bana med skyltar med olika uppmaningar, tex, sitt,ligg,sitt, snurra runt, backa 2 steg och liknande. Man får inte ha godis eller boll men prata och visa och så hur mycket man vill.

I övrigt har julen och nyåret passerat. Julen var härlig! Åh vad jag hade längtat efter att få fira jul i eget hus. Vi köpte utebelysning till tujorna och balkongräcket. (men ingen jättestor dekorativ lysande isbjörn fast jag tjatade :p) Självklart hade vi riktig gran. En jättefin gran! Kändes lite konstigt att köpa gran dock, som dotter till en skogsägare har jag ju alltid sågat ner min egen gran tidigare år.

Den 27/12 hade vi hejdundrande julkalas hemma hos oss, jag hade dukat långbord klätt med röd linneduk, dekorerat med grankvistar, torkade apelsinskivor och kanelstänger. Dukat med finporslinet (sunborn) och tomteservetter. Inför kalaset hade jag lagat mat i ca 3 veckor. Skinkan hade jag rimmat själv, därefter kokat och senapsgriljerat. Laxen var gravad (rosépeppargravad), 4 sorters sill inlagd (apelsinsill, klassisk inlagd sill, senapssill och äpple-och-ingefärssill), 113 köttbullar rullade, revbensspjäll honungsglaserade, prinskorvar stekta, sillsallad och jansonsfrestelse gjord och gröt kokad. Sedan fanns även lite nymodigheter som saffransglaserade morötter och ungsstekt savojkål med apelsin och timjan.

På gottebordet fanns pepparkakskola, chokladkola, vaniljkola, knäck, vit passonstryffel, kaneltryffel, körsbärstryffel, chokladtryffel, hemgjorda mosartkugeln, pepparkakor, lussekatter, klenäter, risbräck, rocky road och chokladkartong. Samt ett stooort fruktfat med kiwi, mandarin, banan, ananas, melon och päron.

Av någon outgrundlig anledning gick inte allt åt 😛 vi åt julmat till mitten av januari. Fruktansvärt gott blev det dock, och min passion för matlagning ökade ytterligare.

Senaste veckan har jag varit sjuk och inte kunnat lämna soffan. Varpå jag tittat på massvis med matlagningsprogram och matlagningstävlingar. Först fick jag en väldigt lust att laga något med fänkål, det verkar vara ”innegrönsaken” nr 1. Sedan väcktes en spännande idé. Jag älskar ju att laga mat till andra och att prova nya recept, duka fint och umgås. Typ som i halv åtta hos mig. Men jag blir ju aldrig uttagen, fast jag sökt :/. Man kanske kunde ha sitt eget halv åtta hos mig?! Typ samla ihop lite matlagningsintresserade kompisar och turas om att bjuda varandra på middag?!

Så nu är Middagsklubben startad! Kul! Vi är än så länge 5 medlemmar, alla tjejjer. Ganska lagom men vi håller öppet för en eller 2 till hugade. 🙂 Första träffen blir i februari hemma hos mig. Meny ännu ej bestämd.

Kvällens meny blir smörstekt rödspätta på en bädd av kumminkryddad fänkål, serverat med krämigt saffrans- och tomatris.

En annan rolig sak är att jag fått en ny bil! (fått och fått, den ska avbetalas i sinom tid…) Pappa, underbara Pappa gjorde ett jättekap och fick tag i en superfin Audi A6 quattro, midnattsblå kombi åt mig. Automatväxlad dessutom 🙂 Nu är jag ägare till två ådisar!! Så nya namn behövdes. Audi 80 som jag haft i snart 4 år nu har ju alltid hetat audin (uttalat ådin), men det går ju inte nu, då blir det ju förvirrat. Så det fick helt enkelt bli ”lilla röda” och ”stora blåa”.

Lilla röda bor kvar för den ska Andreas övningsköra i, sen tar jag säkert den nån gång då och då av ren nostalgi. Stora blå ska ta mig till jobbet och till alla olika hundaktiviteter 🙂 Jag blir alldeles glad av att se dom stå där bredvid varandra på uppfarten.

Övriga spännande aktiviteter har tillexempel varit att vakna och upptäcka att vattenledningarna frusit, en byggfläkt redde upp det efter ett par timmar dock. Samt en kul utekväll med bästaste Tove. Länge sen jag var ute med en tjejkompis så det var super. Hinkade lite god öl på bishops, bla ett holländskt trappist öl, tror det hette LaTrappe quadrupel, nog den godast öl jag druckit hittills, dyr så man får hicka dock. Därefter ut och dansa lite. Tror inte jag var hemma förrän 4, ojoj oj det var länge sedan jag var ute så dax. Det räknas numer snarare som tidigt än som sent 😛

Publicerat januari 25th 2013 under Allmänt

Huset, huset, huset!

Inga Kommentarer »

Ja just nu ligger nästan allt fokus på huset. Ska bli så underbart spännande och härligt! Igår var vi där och letade tomtpinnar och plockade lite äpplen.

Tomtpinnarna är helt försvunna! Inte ens med metalldetektor stod de att finna, och det tjöt som tusan när vi höll den nära grannarnas pinnar så det var inget fel på detektorn! 😀 Tyvärr hjälper det inte att vi hittar grannarnas pinnar, för det är bara på ena sidan tomterna går kant i kant och där sitter redan staket, men på den andra kanten och bakom vår tomt är det allmän mark och det är mycket oklart var vår tomt egentligen slutar.

Inget kul alls eftersom det försvårar staketprojektet oerhört, just nu vet vi varken hur när eller var vi ska stängsla… Dessutom så blev det lite fel med det staket vi beställde och stolparna till, så nu måste det bytas också. Tur att snällaste pappa fixar med det 🙂 Funderar på hur vi ska göra med nätet om vi ska byta fr 140 cm till 100 cm tror att 100 cm räcker, han är ju egentligen inte rymningsbenägen, men han är stor och stark och vältränad så han kan utan problem hoppa en meter, och börjar han väl hoppa ut då har vi ju ett rejält problem…. Svårt det där.

Lantmäteriet nästa, det finns miljarder hål att stoppa pengar i när man har ett helt hus som projekt! Men åh vad bra det kommer bli när det blir klart! Älskar vårt nya hus!

Vi har ett äppelträd, signe tillich, med jättemånga jättegoda äpplen 🙂 Ett gråpäronträd som dräller av päron och ett litet körsbärsträd som tyvärr inte mår så bra. Vi har rhododendron (min favorit!) rosa rosor, en förvildad örtträdgård med gräslök och mynta, en prydnadsbuske som jag inte känner igen. 🙂 Längtar som en tok efter att få börja trädgårdsfixa och sylta och safta! Ska göra äppelmarmelad med ingefära, äppelmarmelad med chili, äppelmarmelad med wiskey och äppelmarmelad med lime. Vad jag ska göra av päronen vet jag inte, inlagda lingonpäron vill jag prova på men mer då? Till våren ska jag plantera rabarber och vinbär. Samt anlägga ett land för potatis och rödbetor bla 🙂

På lördag går flyttlasset, imorgon får vi nycklarna och ska börja måla och spackla (i omvänd ordning såklart) Vi har köpt jättefin färg som heter Simon till vardagsrummet och annan men lika fin som heter Sigbritt till kontoret/biblioteket.

Egentligen är jag superorolig, men jag försöket förtränga det och fokusera på allt det braiga!

Snart kommer det bilder på huset också!

Publicerat september 30th 2012 under Allmänt

Spår, ömys och lite träning

Inga Kommentarer »

Länge sedan det blev nått skrivet här nu. Flytten närmar sig med stormsteg och min gulliga Pappa har precis köpt allt som behövs till ett riktigt bra staket. Härligt, då kan liten hund va ute och larva runt på tomten hur mycket han vill 🙂

I helgen passade vi på att tanka batterierna på vår älsklings ö igen. Lite lingonletning stod på programmet men det blev betoning på lite, för det var ont om lingon! Jag tror det är ett dåligt lingonår, för det kan ju inte vara våra bärplockningsskills det är fel på?!!

Lördag eftermiddag la jag ut ett spår 480 m långt med en återgång och spårupptagsruta 20×20 m. Det fick sedan ligga till söndag förmiddag, dvs ca 14-15 h. Han har inte fattat spårruta riktigt än men började sedan jobba bra men slarvade snabbt bort sig väldeliga och missade en bit av spåret och övergick i vi-lajjar-runt-i-skogen mode. INTE okey, så då blev det kort koppel och åter till en snitsel. Först ville han inte ta spårupptag, tror han blev lite nollad efter att jag talat om för lille herrn att med selen på så är det jobb som gäller och inget annat. Sen när han väl stoppade ner näsan och började jobba så var han superduktig och nu gick det noga, systematiskt och helt rätt ända fram till klöven 🙂

Underbart väder hade vi och hela lördagen satt vi ute på altanen och mös, söndag kom min svägerska och hennes man ut och så käkade vi supergod lunch på Utö värdshus.

Idag blev lingonen förvandlade till sylt, 3 burkar blev det, inte så mycket men attans gott! Jag gillar hemmagjord lingonsylt bäst. Förutom ett husligt anfall av syltkokande har jag varit på banken i 2 timmar, jag gillar bankmöten då får man ha snygga kläder! kjol och kavaj och sånt! <3 Sen hanns det inte med så mycket mer än spårande. Idag med cavaliererna och Aragon. Alla hundar var duktiga, G fick ett hyfsat lätt spår och strulade lite när han skulle ta en vinkel på en äng och upp för ett berg, men redde ut det hyfsat snabbt efter ett onödigt stort men annars bra ringningsarbete. Mest imponerade lilla Mindy som inte var med förra gången. Bara 5 månader gammal visade hon prov på oerhörd spårförmåga och spårnoggranhet, hon var dessutom väldigt intresserad av klöven, vilket bådar gott. Ju mer klövtända de är ju lättare är det att få dem riktigt duktiga. Ska bli kul att följa den lilla krabatens utveckling. Avrundade kvällen med ett riktigt fint lydnadspass, fokuserade bara på att ha kul och ha hög belöningsfrekvens. Jag har gått lite fort fram och lagt onödigt mkt allvar i träningen. Jag måste jobba massor med mitt tänk och alla mentala bitar hos mig som förare. Nu är det tävling på söndag, tveksam på om vi ska starta, men om det känns som idag när vi värmer upp så gör vi nog det 🙂 Här är lite bilder från helgen, inga från spåret men från lingonplockningen och från värdshusbesöket.

Efter bad i kärr ser man ut såhär


Vacker hund på vacker ö


Hunden, hussen och min svägerska

Publicerat september 19th 2012 under Allmänt, Viltspår, apportering och jakt