Som en dränkt hund

Inga Kommentarer »

I söndags var det då dax för dag 2 av kursen. Orolig att liten hund skulle vara helt slut men han var duktig, första passet på f.m var han pigg och med som vanligt med på eftermiddagen började han bli lite seg, jobbade dock duktigt ändå men inte samma intensitet.

Vädret var inte riktigt på vår sida bara, förmiddagen ömsom moln ömsom sol och enstaka skur, vilket är riktigt bra träningsväder för liten hund och mig. Men framemot lunchdax så öppnade sig himlen och regnet hällde ner i stora svarta sjok. Jag som inte äger ordentliga regnkläder var snabbt genomdränkt. Det regnade så ihärdigt att tillochmed liten hund blev småslokig. Inte när det hände nått men han satt och såg lite depp ut när vi väntade, platsen han hade legat och vilat på hade förvandlats till en geggig pöl :/

Första passet körde vi läggande under gång, jag får inte använda handtecken som hjälp utan bara kroppspråk, om jag tar med handen så börjar han kolla för mkt på den och det är då vi får snedheten. Sedan tyckte Lillemor att det var förtidigt att ”kräva”/förvänta signalkontoll i hela moment och att jag skulle träna läggande för sig och ställande för sig på olika pass ett tag. Däremot gärna fortsätta jobba med signalkontrollen i baklängesfot och skifta positioner där. Där tyckte hon även att jag kunde börja plocka in sitt, som förberedande för sättande under gång.

Nästa pass, inkallning med ställande och fjärr. Jag har ju kört inkallning med ställande och kast av föremål vid kommando, men tycker jag fått för dålig effekt, det har inte klickat för liten hund vad jag vill. Så jag ville ha en annan metod att prova. Lillemor brukar helt enkelt låta hunden komma riktigt nära i inkallningen och sedan lägga på ett kraftigt bromsande kropps-DK för ställandet. G blev lite osäker och ville gärna göra en ingång när han kom så nära, men första gången funkade det asbra, sen slappnade jag av lite och blev mindre distinkt, klantmatte! Jag skyller på trötthet och ösregn, men vi ska prova vidare med den metoden och kanske komlettera med en externbelöning så får vi se.

Lite småändringar i fjärren som vi får se om vi kan ta med oss, vårt vanliga problem är ju en för stutsig hund med slarviga rörelser, nu hade vi istället en hund med sega skiften och jag fick göra många dk. Tips om att helt ta bort handhjälp på läggandet, han låser lite på handen då istället för att lyssna på kommandot så det ska vi göra. Ändrade även handtecknet på sittande, risk för skuttande på det nya men bättre när vi kommer ut på avstånd så vi får se om vi ska behålla det. (hand uppifrån upp över huvud nu istället för underifrån fr midja och upp som vi haft tidigare)

Sista passet skulle vi prova rutskick för första gången, ställer upp ganska långt säker 8 m fr rutan och Lillemor lägger ut targeten. Kanonfart rakt ut men sen så tar han INTE tass på target utan apporterar glatt in den! Knäppa hund! Nu måste jag bestämma om jag ska träna om target helt, eller om jag ska köra med externbelöning/leksak istället… Jag gör ett försök att träna om target men funkar det dåligt struntar vi i det 🙂

Den korta sammanfattningen lyder: Något av det roligaste jag gjort i hela mitt liv, sjukt nyttigt och givande och värt varenda öre, längtar redan till nästa gång!!

Nu göra oss i ordning för att åka till sandtaget och leka med Ninni och hennes salukitjej Wahidah. Kul, och bra för Google med lite fysisk träning också och inte bara mental. Ikväll träning med gruppen och på söndag tävling igen!!!

Publicerat augusti 29th 2012 under Lydnad, trix och klicker

SM-hunden!

Inga Kommentarer »

Träning med gruppen idag igen. Vad ska jag säga, jag blir ju alldeles kollrig av lycka över den här hunden jag har!

Fotgåendet var kalas, men lite för taggad hund som gärna hamnar före. För att samla ihop honom och få mer noggranhet körde vi en del halter, vändningar på stället och långsam march, det funkade kanon och sedan höll han ihop knasbra även i vanlig march. Starterna och attityden i språngmarch var också riktigt riktigt fina idag.
10-mässigt ställande under gång. Kalasfina ingångar vid både hopp och inkallning. Plats på 2:an avstånd lika stabilt som alltid.
Signalkontrollen mellan läggande och ställande börjar bli bättre också, idag bara ett missförstånd. Ngt läggande blir aningen segt och ngt aningen snett men de flesta blir bra!
Körde genomgående små kedjor av ett eller 2 moment och en snutt fritt följ. Ingen mattning i attityden alls. Hade vi fått gå ut och tävla idag hade vi vunnit!

Det är tamejtusan SM-kaliber på den här hunden! Han är mer än jag nånsin kunnat önska mig! Den motorn, arbetslustan, samarbetsviljan och gnistan som han har är värd guld! Jag är så lycklig att just denna lilla ängel är min!

På fredag ska vi åka ner till K-holm, han ska få bo hos min Pappa i en vecka medan jag och husse åker till Grekland och njuter av sol, bad, god mat och varandra. När vi kommer hem sedan är det knappt en vecka kvar till Google och jag ska på lydnadshelg med Lillemor Edström! Massa härliga saker att se fram emot med andra ord! 🙂

Publicerat augusti 8th 2012 under Lydnad, trix och klicker

Inte bara om träning

Inga Kommentarer »

Lite trött och seg idag, men det gör inget för idag är en slappardag. Har pysslat med mina blommor, mest med klängisen som växer så dant så den inte har nånstans att ta vägen längre! Nu får den åka upp och ner och i serpentiner för den är ända upp till taket! Superroligt med nått som växer och frodas sådär, det känns nästan som man har lite gröna fingrar då!

I övrigt vika massa tråkig tvätt och kanske baka bröd om jag blir inspirerad… Imorgon åker vi till underbaraste utö! Toppen! Ska ta med lite gott kött att grilla, några öl att dricka, badkläder såklart och spårgrejjerna så vi kan lägga ett spår! Sen ska vi plocka lite blåbär och kanske kantareller om vi hittar några…

Nästa vecka börjar jag jobba, känns pirrigt. Lite vemodigt också, det blir så definitivt då. Nu har jag kunnat låtsas att jag bara har semester lite grand… Jag tycker det är lite jobbigt med stora förändringar men jag hoppas det kommer bli jättebra! Och jag är lycklig över att äntligen få vara sambo med min kärlek Andreas.

Igår var det träning med gruppen igen! Anders lånade min kamera och fotade lite så äntligen finns det några foton som vi faktiskt är med på! Körde ”serpentin” dvs fotgående slalom runt de övriga ekipagen, gick bra! Finfint fokus! Men vårt problem har ju aldrig egentligen legat i störning eller vad som finns i omgivningen. Har vi samarbetet påkopplat så finns inget som stör, men är det av så funkar det inte om vi så skulle va i en steril bunker å träna… Äv linförighet med kommendering var jättebra!

Ingångarna är det som jag ska lägga fokus på nu, fick tipset att man kan ta en liten barnpall typ IKEA istället för kloss. Det får nog bli så, för såhär kan vi inte ha det! Knasvovve! Han hamnar ju i perfekt position sen men han stoppar genom att springa in i mig och sedan vända.

Provade lite på fjärr igen och med korrekt belöningsplacering och hjälptecken som fick honom att sakta ner och inte studsa runt så gjorde han jättebra skiften. Han kommer nog bli en sån hund som kastar sig ner på ligg, jättebra och jättesnyggt!!

Idag ska vi köra tasstarget! Jag ska använda det på rutan och på frånhoppet! Men nu promenad sen lunch sen handla mat och sånt. Tasstarget betyder att man tar något, tex en grytlapp, burklock, musmatta el dyl och lär hunden att belöning kommer om man sätter en tass på föremålet=targeten. När hunden sedan förstått detta kan man placera targeten en bit bort och när hunden då ser targeten så vet den att där ska man sätta tassen. Vips kan man klicka och springa dit. Jaja jag inser att detta kanske kräver en längre och ffa vettigare förklaring. Men idag ska vi bara träna på att tass-på-target = belöning.

Husleteriet går sådär! Svårt att hitta något i vår prisklass som inte är halvt fallfärdigt… Nu har jag tittat på ett kedjehus! Trodde jag aldrig, jag har ju haft ”mer skog än grannar” som tumregel. Men det här var riktigt frächt och hade hyfsat stor tomt. Om Andreas också gillar det så ska vi nog gå och titta…

Här kommer en bild på oss när vi går ”serpentinen”

Så himla fin kontakt!

Publicerat juli 26th 2012 under Allmänt, Lydnad, trix och klicker

Expressfart framåt!

Inga Kommentarer »

Träning ihop med Emilly idag! Gick så sjukt bra att jag nästan måste nypa mig i armen!

Började med lite inkallning med ståkommando. Han hade lägre fart nu, han börjar ”vänta på kommando”. Tror jag ska börja köra med exterbelöning i skål och varannangång ren inkallning för att ”lura” honom lite, farten är nämligen det jag är ute efter i den övningen.

På stora hela dock flera superfina snabba och distinkta ställanden. Det är ju inget egentligt problem bara jag som måste tänka på att behålla intensiteten och bakåttänket genom att köra väldigt mycket backtobasic.

Ingångarna börjar faktiskt bli bra om man kör dom separat nu, håller jag ut belöningshanden lite så kan jag hålla den still där och få vändningen precis där jag vill.

Några kanonlägganden hade vi oxo, ett med lämnande resten utan.

Provat lite på fjärr men från läggande till sitt hoppar han liksom upp med rumpan innan han sätter sig, ska köra långsamt och med mer hjälp för att få in rätt teknik.

Sen så körde jag en hel del fotgående och tänkte verkligen på att räta upp mig och gå på framåt, vände med flit lite snabbt och ”oschysst” så han skulle bli alert och få kämpa för att hinna med. Stora bitar gick han så där kalasfint! Min underbara vovve! När matte bara slutar sätta käppar i hjulet för honom så är det nemas problemas!

Dessutom hanns fikapaus, trevligt småprat och valpgos med! Emilly har förutom sin tävlingshund mallen Aragon tre cavalierer. Gamle fine Ludde, ungtiken Fanny som är supervacker och supersprallig samt världens sötaste och mjukaste pussvalp Mindy.

Så himla glad att vi sprang på varandra! Jag får massa bra tips och kul sällskap att hänga med!

Sedan åkte G och jag och tittade på ett hus! Fint men en del renoveringsbehov, mycket folk där så blir säkert för dyrt dessutom… Från huset tog det bara 1 minut att promenera ner till badplatsen! (som såklart var hundförbjuden *suck*) G fick dock bada en liten bit bort vid båtilläggningsplatsen. Helt i enlighet med dagens anda så fick vi framsteg även i simmandet! För första gången simmade han självmant en sväng! Plaskade också mindre på väg ut till pinne och simmade helt normalt när han simmade längsmed stranden även fast han inte hade pinne i munnen. Finaste gulle G <3 Här kommer lite bilder på Aragon [caption id="attachment_314" align="alignright" width="600" caption="Fantastiskt fritt följ"][/caption]

Det gäller att ha tungan rätt i mun...


... om man ska klara fjärren



Vet inte alls vad han gör här men det ser roligt ut

Publicerat juli 24th 2012 under Google, Lydnad, trix och klicker

Så var det det där med hönan och ägget

Inga Kommentarer »

Och lite nedtrillande polletter och om jag funderar en stund kan jag nog slänga in ytterliggare ordstäv 😛

Idag var jag iväg en sväng till klubben, kände mig inte motiverad egentligen att träna mest bara att komma iväg en stund. Det har ju som sagt känts lite off med träningen på sistone. Jag har också känt mig lite avig, trött, ledsen och inte i fas. Jag har tänkt att jag känt mig depp för att träningen inte funkar. Men idag tänkte jag tvärt om! Träningen funkar ju inte för att jag är depp!

Jag har alltid sagt att liten hund är så väldigt responsiv på hur jag känner mig, blir jag nervös så blir han dämpad och sådär. Självklart påverkas han av att jag inte är riktigt balanserad och glad! Självklart är det därför tempot och attityden falnat. Leklusten blir ju också lidande av att jag inte är lika sprudlande som vanligt. Jag känner ju att jag inte är ”genuin” när jag busar/leker med honom!

Trots detta så är jag nöjd med dagen! Körde igenom de flesta moment men i smådelar! Tycker det gick bra! Ställande med externbelöning från baklängesfot, god snabbhet och distinkt. Läggande under gång från fotpos med handtecken, eller från baklängesfot utan och utebliven belöning vid seghet, funkar oxo bra! Helt beslutat att behålla tekniken i läggandet nu, den är superbefäst och det var ju det jag ville från början. Ingångar med belöningshand flyttad bakåt-utåt, inbillar mig att det hade lite effekt…

Apportering funkade riktigt bra! Värdeladdade bärandet och det verkar vara helt rätt väg att gå!

Lite vanligt fritt följ små små sträckor men fin fin attityd.

Allra mest nöjd är jag med att han självmant kommer och vill jobba (eller egentligen få belöning) om jag står och är passiv. Inget behov alls av att kalla in honom och tjata, han tar självmant mindre och kortare nosningslovar. Han har börjat tycka det är roligare att va med mig och äta korv än nosa runt. Dessutom känner han sig så trygg och bekväm med att jobba så han blir inte tryckt och behöver gå och nosa därför.

Nu ska bara jag bli gladare… Det är jobbigt att flytta till en stad där man inte känner någon, och dessutom inte ha något direkt att göra om dagarna. Det var skönt i början men nu längtar jag nästan tills jag börjar jobba! Även om jag är nervös över att börja ett nytt jobb!

Denna bild är tagen förra sommaren på mig och mitt gull!

Publicerat juli 19th 2012 under Lydnad, trix och klicker

Upp som en sol och ned som en pannkaka

Inga Kommentarer »

Det är svårt att försöka fokusera på det positiva alltid tycker jag. Extra svårt blir det när det positiva är mycket mindre än det negativa.

Jag har precis kommit tillbaks till Stockholm nu. Spenderade hela torsdagen samt fredag förmiddag ute på Katrineholms BK, på deras summercamp. Torsdag f.m gick egentligen träningen ganska bra. Men jag var alldeles själv på klubben då, vilket var en missräkning. Det visade sig att alla de andra hade stuckit i väg för att köra antingen spår eller sök (bruksvarinten) och det håller ju inte vi på med.
Efter ett tag dök en kille med en jättesöt och duktig spansk vattenhund upp. Han var både duktig och hjälpsam och vi fick flera tips för att fixa detaljer jag inte är nöjd med. Riktigt hur jag ska göra än har jag inte bestämt, men det handlade dels om en ny teknik i läggandet, dels om att flytta ingångarna bakåt för att han ska sluta slå i mig.

Dumt nog blev det både så att jag tränade för långa pass, la på för mycket krav, belönade för sällan och tappade honom mellan momenten en hel del igen.

Skulle med facit i handen ha lagt ned träningen för dagen då men när alla kom tillbaks blev det ju så roligt så vi sorterade in oss i en grupp och körde lite på eftermiddagen också. Han höll ihop hyfsat fint i fria följet, men små tapp började komma, körde en del vänstersvängar vilket gick sådär, faktiskt bättre om jag håller hyfsat tempo ur sväng men saktar in lite distinkt steget innan sväng.

Sedan skulle vi köra läggande under gång och då la han sig inte… Stannade men blev kvar stående, provade igen med samma resultat. Så då bröt jag ned det till baklängesfot med hjälpsignaler och utan lämnande vilket funkade hyfsat bra. Trots det blev det likadant när jag försökte sätta ihop momentet igen. Funkade dock med hjälpsignaler.

Redan här känns det lite knasigt, dålig känsla i kroppen. Attityden och säkerheten i momenten är ju det som varit så bra på sistonde. Jag har ju känt att vi äntligen nått en nivå där träningen känns stabil och vi kan gå in i nästa fas, börja plocka i detaljer, lära in nya moment osv.

Apportbocken ville han inte ens ta, han bar dock knasbra när jag taggade honom lite på den och lät honom springa runt med den en bit. Något jag ska göra mer tror jag, vill bygga ett värde i apporten, inte bara att han håller den för att han ”måste”.

På torsdagskvällen blev det grillning och prat långt i på kvällen, supertrevligt! Men blev väl egentligen lite sent med tanke på att vi skulle samlas igen kl åtta fredag morgon.

Åker ut på fredag med en hund som är så trött att han sover på vägen ut och knappt vaknar av att jag parkerar. Borde såklart tagit massa mer hänsyn till det än jag gjorde.

Börjar med en plats, går inte fulla 10 meter ut, tycker dom 2 minutrarna känns knasigt långa så tillsist går jag tillbaks och tar honom av platsen, precis då säger han som leker TL, 3 minuter har gått förarna kan återgå. Duktiga liten hund hade således legat bra mkt mer än 2 minuter. Han låg dessutom bredvid en hund som plockades upp efter ca 1 minut och då fick sin pipboll som belöning ca 4 m ifrån honom, det fixade han som ingenting. Nedläggandet är dock fortfarande ett kapitel för sig…

Sedan så får vi köra först i gruppen, och istället för att säga att han är trött vi vill bara köra detaljer. Så hakar jag på upplägget att börja med fritt följ med kommendering. Men det blir inget fritt följ… Det blir en trött och uttråkad liten hund som oengagerat lufsar nån stans i närheten av mig, och en jag som tjatar kommandoord. Så istället för att få massa tips om snabbhet i ställandena och snygga ingångar, så blir allt bara pannkaka.

Jag går av plan med tårar i ögonen och en känsla av att vi är missförstådda och orättvist behandlade. Just då känns det inte som att tipsen och råden om hur man får hunden att tycka det är kul att träna och ”gå-bara-ett-steg-innan-du-belönar” är nått att ha! Dom vet ju inte hur det är! Dom vet ju inte att jag har en hund som brukar gå ett sånt där fritt följ så folk suckar hänfört och ger oss spontant beröm. Dom vet ju inte att jag har en hund som brukar iverpipa av lycka när vi åker till klubben. En hund som vanligtvis studsar in på planen och ber om att få jobba.

Jag vill ju visa hela världen vilket liten stjärna han är min hund, jag tar det jättehårt och jättepersonligt om det går dåligt för oss. Framför allt när andra ser, framför allt om tanken är att vi ska får hjälp och tips. Jag vill så himla gärna briljera, jag vill att dom ska säga, det där ser perfekt ut, jävlar vilken häftig hund du har. Jag vet att det är dumt att tänka så, att man inte ska jämföra sig med andra, men jag har ändå svårt att komma bort från det. Jag tror att folk ”ser ner på oss”, jag tänker mig att folk inte förväntar sig något av oss. Jag vill motbevisa dom och hatar när det känns som att dom kan tänka att dom hade rätt.

Jag blir så ledsen och känner mig tom inombords, det känns som nått går sönder. Jag blir inte ledsen på Google, jag tycker aldrig att det är hans fel, det får ingen tro. Men jag blir ledsen på mig själv, jag tycker jag har misslyckats som tränare, att jag har svikit honom och att jag tärt på hans förtroende för mig. Jag blir livrädd att det ska sätta spår och att hans glädje för träningen ska bli förstörd.

Men jag är glad iallafall att jag gjorde en bra sak. När vi gått av planen och gått en liten sväng band jag upp honom utanför planen i skuggan och där fick han vila i över en timme. Sedan hämtade jag honom när vi var klara och skulle gå och fika. Vi sprang in på planen och lekte massor med ”herr kanin” och vi brottades och busade och han var alldeles vild och sprudlande och bjöd hela tiden in till att fortsätta leken och han bet i mina armar och sprattlade runt som en tok. Sen gick vi och fikade med bitmärken i armarna och lite mer glad känsla i kroppen…

Tyvärr så är det det ledsna som har fastnat och jag känner mig helt ur fas och funderar mycket på hur jag ska göra med tävlingen på måndag… Jag har svårt att i ett sådant sammanhang helt lägga fokus på vad som känns rätt för oss. Är rädd att jag, om jag åker, går ut och tävlar mot bättre vetande för att jag får känslan av att det förväntas av oss. Jag vill inte ha en dålig tävling som cementerar den här känslan efter 2 dåliga träningar… Jag vill absolut inte sabba den inställning till arbete vi byggt upp och få en hund som ”dör” på planen…

Hoppas att en helgs vila, lite god natts sömn och att vara hemma igen kan få mig i fas. Jag ska jobba hårt på att tänka bra tankar och plocka upp sånt som är bra. Skapa minnesbilder som bygger upp istället för att bryta ner, men sådant är svårt för mig. Jag har aldrig varit bra på att vara snäll mot mig själv, jag har nog aldrig sagt till mig själv att du duger som du är! Jag försker jobba på det nu, Google hjälper mig. Men det tar tid….

Publicerat juli 14th 2012 under Lydnad, trix och klicker

Förstapris!!!

Inga Kommentarer »

Idag var det således dax! Efter att sovit dåligt och oroligt hela natten blev jag måttligt glad när klockan ringde halv sju, akompanjerad av regnets ihärdiga smattrande mot rutan. Nåja, upp och äta frukost, Google fick färskfoderransonen men inget torrfoder utan ett ägg och en dl ljummet vatten istället. Jag fick yoghurt och müsli.

Stövlar med, regnjacka på, fleecetröja på och väst nedpackad, regnet hade dock mattats av redan när vi gick ut och slutade helt när vi var ungefär halvvägs. Jag var dock fortfarande rätt osugen på att tävla och hade hunnit bli nervös. Dessutom var vi ute i alldeles för god tid. När vi kom fram tog vi en kort rastningsrunda och värmde upp i ca 10 minuter.  I början var han nosig och ofokuserad man jag lyckades finna ett lugn och en bra attityd i mig själv trots jobbiga fjärilar och klumpar i magen och geleben och stela konstiga armar. Så han kom med in i bubblan och hittade träningsglädjen och den där toppenattityden han brukar ha. Efter det började jag hysa ett litet hopp och vågade visualisera en målbild där vi går in på planen i vårt underbara ff/linförighet och allt bara funkar. Sedan var det fortfarande 20 min till samling så vi drack kaffe och jag försökte tygla mina nerver.

Sedan samling och vi drar startnummer 4 av 12, känns toppen, då hinner jag titta på ett ekipage men inte bli så nervös innan det är vår tur. Börjar värma upp försiktigt (med mycket beröm och återtagande av fokus efter beröm) när hund 2 går in på planen.

Sen så funkade allt bara sådär som jag har drömt om att det ska! Visst lite småmissar och så men gud vad nöjd jag är! Den känslan vi hade på planen, som ekipage den slår allt! Så som det kändes att springa ut tillsammans och ha genomfört en lydnadstävling på det sättet, jag har aldrig varit så lycklig nånsin!

Vi lyckades samla ihop 170 poäng och få ett förstapris!!! (max är 200 och alla över 160 p får förstapris) Nu behöver vi bara 2 till så har vi titeln LPI!! 🙂

Såhär blev våra poäng och domarens kommentarer. Plus mina kommentarer inom parentes.

Platsliggning: 10 (superduktigt då hunden brevid skällde vilket är det värsta han vet, dock snällt poängsatt för fick ge rejält dk i nedläggandent)

Tandvisning: 8 hoppar, glad

Linförighet: 7 Går ej avslappnat, bra position, dk kropp vid språng o slarvigt avslut, dk vid avslut sitt (Jag antar att det är jag som inte går avslappnat? Världens missförstånd fr språngmarsch till vanlig marsch, G fortsätter så jag backar och gör en inbjudande gest med hela kroppen, varpå han vänder tillbaks, men fokus är inte på topp. I helt om halt som var direkt efter missar han därför att jag vänder och jag får kalla in honom till sidan, men annars håller han ihop kalasfint!)

Läggande: 8 segt ner, nosar (japp han började nosa i gräset, har han aldrig gjort förut, men kändes inte som han var stressad snarare superavslappnad)

Inkallande: 9 Tränger vid avslut (skulle behöva bli filmad för det upplever inte jag att han gör..)

Apportering: 7 släpper föremålet (snäll poängsättning, apportbocken var jättetung, trodde inte ens han skulle ta den men han tar och håller ca 2 sek och släpper sedan precis innan jag får kommendering att ta föremålet, jag e nöjd han gillar inte apporten)

Hopp över hinder: 9 stöter i förare i avslut (det märkte inte jag ens)

Helhet: 8 Lämnar föraren, olydig (Lång transport mellan ställandet och apporteringen då sprang han i väg en repa och det krävdes 2 hit innan han lyssnade, kom sedan och fortsatte med samma braiga attityd, behövde bara lätta lite på trycket! Har gått från att rusa iväg efter varje moment och knappt komma tillbaks till detta så jag är kanonnöjd!)

DK betyder dubbelkommando, kan vara dels om man upprepar ett kommando, dels om man både säger ord och samtidigt gör en rörelse med kroppen. (Det är inte tillåtet, man får ha antingen röstkommando eller handtecken)

Nu tävlar vi igen den 16/7 och sedan blir det paus i 1,5 månad ungefär!

Publicerat juli 7th 2012 under Lydnad, trix och klicker

Om tävlingslydnad

Inga Kommentarer »

Dagen  kommer inte bjuda på något roligt att skriva om alls, vi ska nämligen bara vila och ha tråkigt inför imorgon. Därför tänkte jag skriva ett inlägg mer allmänt om det här med tävlingslydnad, hur vi har tränat, vad som funkat för oss och vad jag tycker är viktigt att tänka på. Sen finns det såklart tusen sätt att lära in saker och det som är kanon för ett ekipage funkar inte alltid för ett annat. Sen kan det också vara så att det funkar för dig men inte för hunden eller tvärt om och då får man tänka om. Man måste hitta den där metoden som känns bekväm och logisk för dig och som känns kul och lättfattlig för din hund. Med det sagt, så här har iaf vi tänkt.

Lydnadsklass 1 består av 8 moment, och så får man poäng för helhetsintyget också. På www.sbk.nu (klicka på  tävling och utställning , välj lydnad, gå till regler) kan man läsa om momenten och hur dom ska utföras.

Första momentet är platsliggning:

Att man blandar massa främmande hundar och nervösa förare gör det här momentet svårt. 2 minuter ska hundarna ligga stilla bredvid varandra (dock är det hela 7 meter emellan hundarna, förarna står 10 meter framför hundarna). Google är egentligen inte så osäker eller tycker det är jobbigt, har man en otrygg hund får man jobba annorlunda. Men han tycker det är astråkigt att ligga still! Jag har jobbar med två olika grejjer här dels massor med mängdträning, dels massor med passivitet. Vi har legat plats hemma massor med gånger varje dag. Ligga plats i köket medan matte kokar te, ligga plats i hallen medan matte tar på skor och jacka. Mest i köket, man gör så mycket korta bra köksmoment som passar perfekt att platsa hunden under. Bara få in tålamodet och att det är helt okey att ha ligga still som en uppgift. Sen har vi kört mycket passivitet på klubben, när man inte jobbar ligger man ner och är still helt enkelt, för att få bort lite av den här myrkrypningen i kroppen och förväntan på att hela tiden få ha roligt. För oss har det gett massa resultat.

Något jag inte gjort som andra gör mycket är gå till baks och belöna utan att avbryta momentet. Dvs man går fram säger bra ger godis och backar igen och hunden ska fortsätta ligga plats. G blir orolig efter han fått beröm och tycker att momentet ska vas slut då, så vi har istället ökat tid och avstånd långsamt och alltid låtit belöningen komma när vi är färdiga. Bra eller dåligt? Som sagt beror på dig och hunden!

Sen är det tandvisning:

Hunden ska sitta vid vänster sida så kommer domaren fram och tittar på tänderna. Vitsen med detta moment är att sålla bort hundar som är såpass rädda eller aggressiva att de inte klarar att bli hälsade på av främmande. Jag tycker det är en bra sak att man inte ska kunna tävla och meritera hundar med så dåligt temperament att dom inte klarare en tandvisning.

Sedan är det linförighet:

Linförighet har det pratats massor om i denna blogg, dels i början av bloggen, dels när valpen var halvliten där det finns en lång beskrivning om klossträning. Klossträning har varit våran stomme i linförigheten,  klickerträning och stegförflyttningar är dom andra huvudelementen. Klossträningen ger bakdelskontroll, vilket ger fin position och bra svängar. Klossträning gör också att man kommer ifrån det här med att leda/visa in hunden i fotposition med handen. Man slipper således ett hjälpkommando som är jättejobbigt att plocka bort. Klickern gör att man kommer helt i från det här med att ”muta hunden” dvs visa att man har godis innan eller under momentet och hamnar direkt i jobb först och belöning sedan. Ger också där fördelen att man slipper jobba bort hjälper och få bakslag.

Stegförflyttningar således. Innan man börjar gå långa sträckor rakt fram så tycker jag man ska ha en riktigt bombsäker position och kontakt. Att gå rakt fram utan att tappa något i position och kontakt är nämligen det svåraste, det kan verka lätt men när man bara stövlar på är det lätt att hunden antingen brister lite i sitt engagemang och tittar bort eller nosar på ngt, ska ni precis då vända eller svänga så säger det sig själv att det inte blir så bra! Alternativt så är kontakten jättebra men hunden blir ivrig då det inte händer så mycket och börjar gå för långt fram eller snedda med kroppen. Ingen större fara men ser inte snyggt ut och gör också att det blir lite besvärligt att svänga, ffa åt vänster om hunden liksom är i vägen för dig.

Genom att vända åt vänster och höger, vända helt om, ta steg bakåt, och åt höger från stillastående så händer det hela tiden mycket, man får noggranhet i positionen för det är den som hunden hela tiden får söka upp, man får en god kontakt för hunden förväntar sig att du kommer ”försvinna” åt något håll hela tiden.

Det här blev så vansinnigt långt så nu tror jag vi ska slå ihop saker lite och komma in på det som egentligen är viktigast av allt!

Inkallning och hopp över hinder: (de är 2 separata moment men förutom att det står ett hinder i vägen ena gången så är det bara 2 inkallningar)  När man ska träna inkallningar så ska man egentligen inte träna inkallningar! Först  ska man träna kvarsittandet, sen ska man träna ingångarna för sig, sen så sätter man ihop det men fortsätter köra delarna var för sig oftast och helheten bara ibland.

Och nu börjar vi nosa på pudelns kärna! VAD belönar jag, HUR belönar jag och VAR belönar jag?

VAD belönar jag? Timing, timing, timing!! Här är klickern ovärdelig! Den belönar det där perfekta steget i linförigheten, eller den där ingången som är to-die-for. Istället för den slaviga postionen som hunden råkar inta innan du hinner få fram godis/leksak.

HUR belönar jag? Belönar jag lugna moment lugnt (godis, smekningar) och farfyllda moment fartigt (springa ikapp/brottas/ jaga boll/ kampa)? Tycker min hund om belöningarna, är dom värda att jobba för? Får jag den effekt jag vill när jag belönar?

VAR belönar jag? Lika viktigt som de tidigare men mycket mer bortglömt! I inkallningar vill du ju att hunden ska ha fokus på vänster sida, självklart belönar du där.  Men i dom moment vi har kvar att beskriva blir det lite annat.

Läggande och ställande under gång:  (Hunden går fot och ska stanna stående/lägga sig  på kommando medan föraren fortsätter, föraren återvänder sedan till hunden och sätter den i fotposition) Detta har jag lärt in med baklängesfot och externbelöning. Baklängesfot är beskrivet tidigare i bloggen. Det innebär att man backar och hunden följer nos-mot-mage. Sedan har jag för inlärandet av stå kastat godis som hamnat vid sidorna av hunden så han vänt sig utåt för att ta dem, när det sitter så låter man bli att kasta gör bara en liten handrörelse. Hunden som är beredd att godis kommer stannar sannolikt till, klick och godis. När han kan det och jag lagt på kommando för stå utökar jag till att lägga godis i en skål gå fot därifrån och efter kommando ge varsågod till att springa bakåt och ta belöning ur skålen.  Läggande inlärt lika men handrörelsen och godisplaceringen i början är såklart olika, och där belönar jag ofta vid hunden och inte lika ofta från skål (men alltid när han ligger och vi går alltid därifrån bakåt fr hunden sett).

Vitsen med detta är att få ett bakåttänk i momentet vilket ökar snabbheten och stabiliteten. Åter till frågan VAR belönar du? Hade man belönat detta direkt från handen när man är framför hunden så har du ett framåttänk i hunden, dvs  den tittar framåt för att få belöning, när man sedan tränar kvarstående/kvarliggande och går ifrån hunden så har du dubbelt framåttänk, ett: belöningen från dig, framför nosen. Två: du som är matte/husse är på väg ifrån hunden, framåt. Dvs det finns inget värde i att stanna mer än att du sagt det, all dragning är framåt och risken att hunden går ett par steg innan den stannar eller att den kommer dig till mötes när du är påväg tillbaks är stor. Flyttar du då belöningen bakåt så har du en dragning åt varje håll och det ”stabiliserar” hela momentet.

Likadant tänk VAD belönar jag i dom här momenten? La sig hunden snabbt och bra? Bryt och belöna! Låg den kvar bra, belöna när den fortfarande ligger, osv. Belöna inte först när du satt hunden i fotposition, den kommer ofelbar sätta sig för tidigt för att få sig belöning, hundar vill göra rätt och rätt i hundens ögon är helt enkelt det den fick belöning för!

Sen är det apportering också men det orkar jag inte skriva nått om för det tycker vi inte om, och måste jag skriva ngt så säger jag bara klicker och tålamod!

 

Oj vilket långt och svamligt inlägg, man kunde nästan tro att jag inte vill sätta igång med städandet av huset!

Publicerat juli 6th 2012 under Lydnad, trix och klicker

Sommarvärme

Inga Kommentarer »

Idag var det dags för ett sista pass innan lördagens tävling. Hade bestämt träningsträff med min nya kompis Tove och hennes söta hund Triss som precis fyllt ett år!

Vi hämtade upp dem vid Farsta strand kl 12 och susade iväg ut till klubben, då min bil inte har AC så flämtade vi och hundarna i kapp trots nedvevade rutor.

Båda hundarna skötte sig dock jättefint trots värmen. Google ville inte leka med ”kampkycklingen” idag men svarade jättefint på klapp och gosberöm. Det har lossnat mycket med att få honom med sig mellan belöning och tillbaks till arbete. Jag klappar om honom medan han äter sin godis och fortsätter berömma, sen säger jag kom eller häråt eller nu går vi eller något liknande och traskar iväg och eftersom han då inte hunnit slå på nosen så är det inga problem.

Fick också en övertydlig bekräftelse på att allt hänger på min attityd, idag var jag lugn avslappnad och mjukt glad. Då hade jag en bekväm, fokuserad och väldigt lyhörd hund. Igår var jag stressad och väldigt forcerat glad, då hade jag en stressad, ofokuserad och slarvig hund.

Hur man sedan ska kunna gå från att veta att det är så till att undvika att hamna i fel sinnesstämning och bli stressad har jag dock inte listat ut än. Jag hoppas på att det är sånt som kommer med tiden.

Sen drack vi kaffe, käkade choklad (marabo jordgubb, sjukt god!) och snackade. Kul med nya kompisar som man ”hittar” direkt sådär, vi är på samma våglängt på ngt vis, hade kanontrevligt!

Jag fick också ge lite tips, dels vidareförmedlade jag det här med torrgående och svängteknik som jag precis lärt mig. Dels så kunde jag faktiskt hjälpa och komma med tips angående läggande under gång och peka på ngt de inte tänkt på. Sånt är jättegivande. Absolut inte för att man känner sig bättre än någon, utan för att det är kul att kunna hjälpa, att nått man själv lärt sig/kommit på kan bli till nytta för nån annan. Lite känns det också som att sluta en cirkel/bidra till ett kretslopp, jag har lärt mig så mycket och fått så många bra tips av de som hållit på längre än mig, och om jag då i min tur kan hjälpa någon eller ge ett tips så byggs en fin tradition vidare.

På väg hem fick jag SMS om att min kamera hade kommit! Superkul! Nu har jag läst instruktionsboken och tagit lite kort! Försökte ta på taklökens häftiga blomma men Google tyckte jag skulle ta på honom, så det blev en kompromiss 🙂

 

Publicerat juli 4th 2012 under Lydnad, trix och klicker

Gruppträning

Inga Kommentarer »

Igårkväll var det dax för andra träningstillfället med nya träningsgruppen (läs om den i inlägget tävlingskarriär). Jag kände mig lite spänd och stressad. Förra gången var ju linföringen skitfin och nu ville jag såklart ”leva upp till” samma förväntan idag. Även om det såklart bara är jag som har massa dumma förväntningar på oss.

Först platsliggning och den var inget bra alls! Han låg oroligt och satte sig till och med upp, han var väldigt intresserad av rottistiken som låg bredvid och även om han inte gick dit så hade han myror i hela kroppen och låg och gnydde en del.

Han var även generellt sett mer nosig och ofokuserad, sannolikt delvis på grund av att jag var spänd och blev sådär stresssad i mitt beröm och kroppspråk.

Vänster om marsch funkade inte alls igår men det är tydligen mitt fel för jag går fel. Det är ett jäkla pyssel det där med att gå. Inte alls bara sätta ena foten framför den andra, utan dom måste komma i en särskild ordning! Men sanning att säga så gick det mycket bättre när fötterna kom i rätt ordning. Det är ju rätt logiskt att det går bättre om jag börjar svänga med det benet som är längst från hunden så han hinner med och får plats han också. Istället för att plötsligt puttat till honom med vänsterbenet, slänga efter med höger (ytterbenet) och stolpa iväg åt ett annat håll medan han undrar vad som hände?

Passivitetsproblem hade vi igår också, massa gnällandes och gnyendes i väntan på vår tur och vääääldigt mycket fokus/intresse på rottisen bredvid. Nåja bakslag är en del av träningen dom också även om det känns superjobbigt när dom dyker upp!

Jag ska försöka bortse lite från igår iaf känslan, för den vill jag inte minnas på lördag! Istället ska jag plocka upp känslan från i söndags och ha den i kroppen! 🙂

Frisering och tovutredning blev det igår också, nu behövs bara ett bad så är han vacker som en dag 🙂 Dessutom har jag köpt en kamera! Den borde komma idag eller imorgon, så framöver blir det bilder här på bloggen också! Fast jag kan bjuda på en fin bild från förra sommaren redan idag!

Publicerat juli 4th 2012 under Lydnad, trix och klicker