Agility för hela slanten!

Inga Kommentarer »

Vaknade upp strax innan klockan ringde av att halsen kändes full med sandpapper å näsan var full med snor. Attans, jag som precis hade börja tro att jag undkommit sambons förkylningsvirusar. Nåja, vara sjuk var inget alternativ, G och jag skulle ju till Nynäs å träna agility med Linda! Efter 2 alvedon, en skvätt hostmedicin, echinaguard brus, C-vitamin brus, te med honung och lite nässpray var jag redo att bege mig.

G var inte nått duktig alls på passivitet idag å satt till och med å småskällde när vi byggde bana! Han slutade ifs när jag sa till men då hade han hunnit varva upp rätt mycket eftersom det tog ett tag innan jag fattade att det var han som lät. Jag skyllde helt sonika på ”alla andra hundar” utan att lyssna efter noggrannare, min brukar ju inte låta. :p

Aktivitet var han desto bättre på, vi körde en liten bana med 5 hinder, 2 tunnlar och balansbommen, med ett framförbyte och ett bakombyte å det gick superbra. Han glömde bort sig lite då och då, missade tunnelingången en gång å ”sprang ifrån” mig lite på balansbommen. Men hade rejält hindersug, börjar faktiskt självmant leta hinder och hade kul! Att jag fortfarande springer tokigt, viftar åt fel håll å snubblar på honom med jämna mellanrum har han som tur är överseende med. 😀

Sen körde vi en platsliggning med G och Lindas Dennis. Både pojkarna var duktiga och skötte sin uppgift trots att de fortfarande var i ”agilitymode”.

Nu är jag nedbäddad under en filt och G sover gott på sin bädd, han brydde sig inte ens om att va med när husse plockade i diskmaskinen. Agilityträning e jobbigt!

Halvgammal bild på fint fotgående (måste börja komma ihåg kameran så bild å text kan hänga ihop)

Publicerat september 11th 2013 under Google

Superhunden å fladdermatten

Inga Kommentarer »

Kort träningspass i skymmningen. Mot slutet såg vi inte riktigt varandra men jag hade ändå full koll på var jag hade hunden. Fotgåendet bestod nämligen av en superglad, svansviftande jycke som studsade in i vänster ben mest hela tiden. Fjärrskiftena som börjat bli ganska stabila och koordinerade var nu en uppvisning i atletiskt studsande. Jag säger sitt, hunden stutsar som en boll rätt upp i luften med alla fyra benen, viker ihop sig å landar i sittande. Lag säger ligg, hunden kastar sig handlöst ca en meter å landar i liggande. Jag säger stå, och hunden gör ett tigersprång rätt ut i luften jazzar lite snabbt höger-vänster å kommer sen på att jusstja man ska ju låsa tassarna och tvärststoppar.

Måste varit nått raketbränsle i det där nya godiset. Hussen sa att jag inte skulle ge kattgodis till hunden….

Några riktigt snygga apporteringar fick vi dock till, det var tillräckligt fartigt och krävde tillräckligt lite kroppskontroll 😛

Läggande å ställande under gång kan man alltid repetera lite, dom e så snygga så då blir vi glada å får massa självförtroende båda två.

Fria följet var stundom så fantastiskt snyggt så man blev tårögd (eller om det var alla bett i handen när han fick belöningar som gjorde att tårarna trängde sig på? :P) och stundom alldeles för övertänt och fullt med skutt å trängningar. Men herregud vad glad jag är för det! Efter att stått med näven full av köttbullar å försökt tjata på en hund som helt tappat sugen känns det underbart att ha en hund som bara ber om mer och mer och mer och blir alldeles till sig av glädje för varje vändning och stegförflyttning.

Dagens insikt är dock att jag dras med alldeles för mycket och på ett lite tokigt sätt när han är såhär supertaggad. Måste lära mig kanalisera all energin, nu blir det mest en upptrissningspiral, där han e ivrig och hamnar överallt och jag svarar med att bli fladdrig och kommendera i överljudsfart.
Nåja, nu har jag kommit på det iaf så nu e det bara att börja jobba på det. Lugn och glad matte + vild och glad hund är målet.

Avslutar med en suddig bild från utställningen i Kista i våras.

Publicerat september 9th 2013 under Lydnad, trix och klicker

Ljuset i tunneln och benen i skogen

Inga Kommentarer »

Det har varit en lång och varm sommar med mycket badande. G har äntligen kommit på tjusningen med att simma och kan nu tuffa runt som en liten båt/säl/bäver länge länge helt på eget bevåg.

Efter att ha lagt om lydnadsträningen helt och börjar om från början så börjar vi så sakteliga känna oss tävlingsklara igen. Det mest av det har jag en helt fantastisk människa att tacka för, nämligen min jobbarkompis Linda. Små försynta tips och råd sådär nästan lite i förbigående som verkligen visat sig vara huvudet på spiken, pudelns kärna och roten till det onda på en å samma gång. Precis på ett sätt och med ett tänk som passar oss och är sådär självklart, glädjefyllt och rättvist som jag alltid strävat efter att få till.

Linda själv är ingen lydnadstjej utan tävlar agility (och lite rally). På samma försynta supersmarta sätt som hon fixat till vår lydnad fick hon in oss bland balansbommar, slalombågar och makarontunnlar. Vete tusan om inte G har en karriär som agilityhund också 😛 Hemskt kul tycker iallafall både han och jag att det är och kastar oss med liv och lust över bakombyten å andra handlingskrumelurer.

Trots sommarns härliga badande är Google nog mer än nöjd med att hösten börjar göra sitt intåg. Sommaren har enligt hans mening bjudit på alldeles för mycket tråkigt trädgårdspysslande. Sedan husköpet har jag nämligen utvecklat ett passionerat trädgårdsintresse och planterar pioner, odlar grönsaker, knölsår dahlior, rensar ogräs och anlägger rabatter för glatta livet. Google förstår inte alls vitsen med att mitt pysslande å tycker jag e vaaaansinnigt tråkig. Det enda positiva är väl att jag bjuder på extra mycket köttben som pysselkompensation. Nötnacke, kamben av gris och strushalsar e mumsiga mellanmål tycker G och frysta svalkar dom bra i sommarvärmen också.

Men som sagt nu e hösten här och då beger sig matten (och hunden) ut i skogen för att plocka lingon och svamp istället. Mycket roligare tycker G som passar på att springa bort lite när matte inte ser. Extrahusse (min pappa) skjuter rådjur och vildsvin vars fötter lämpar sig utmärk för roliga viltspår. Ett års spåruppehåll har gjort den lille spårstjärnan lite ringrostig men efter 4 spår är nu formen nästan tillbaka i gammalt gott slag.

Vi har också gjort ett gästspel i utställningsringen, med inlånad handel och ett Excellent, och 3:de placerad i öppenklass hanar som resultat. Får se om vi avslutar utställningskarrieären nu eller om det fortsätter bli sporadiska inhopp då och då. Sommarutställningarna e dock inget för oss, sommarpälsen slits för mycket av sol å salta bad för att hålla ”skönhetstävlingsklass”.

Åh och så måst jag ju nämna att Google har fått små brorsbarn! Monica har använt hans bror på sin tik Svea och nu finns det 7 små mirakel med Googlegener i sig som precis börjat sina äventyr. Ett av dem bloggar och går att följa via länken här bredvid.

En av blommorna som G fått dela uppmärksamhet med.

Publicerat september 7th 2013 under Google

Rally?? Rally… Rally!

Inga Kommentarer »

Jahapp då är man visst anmäld till att tävla i rallylydnad då… Blir vi inte bortlottade så går vi in bland skyltarna den 10/3. Spännande! När vi tränar går det bra och känns väldigt lätt! Men vi har hittills inte haft några uppställda skyltar och bara kört 5-6 moment efter varandra. Syftet är som tidigare nämnts mest att träna mina tävlingsnerver. Förhoppningsvis går det bra så vi får lite självförtroende kring att tävla och kan bygga lite bra rutiner kring start och mål som går att överföra till tävlingslydnaden sedan.

Går det dåligt så kan jag fortsätta kämpa, analysera vad som händer och tävla på tills det släpper utan att avträna och programmera sönder tävlingslydnadsmomenten.

Förra söndagen (eller nu i söndags kanske det blir?) var en god vän och hennes hund här. (salukitrix.wordpress.com) Dom har tävlat rally flera gånger och behöver bara ett till resultat för att bli uppflyttade. Hon och Linda på mitt jobb har gjort gemensam sak av att peppa igång mig för att prova rally. Så förutom att promenera och fika så tränade vi lite rally nere i hallen. Sedan anmälde vi oss båda två till tävlingen den 10/3. 😀

Det enda som G har lite svårt för är ”sitt framför-backa” (när han ska gå in så vi är nos mot näsa och så ska jag backa och han följa med), han vill gärna vända tillbaka till fotposition. Han har en väldigt hårt befäst fotposition, vilket jag egentligen är glad för men det blir lite knepigt just då.
Om han håller sig lugn och lyssnar går det bra men när han blir sådär övertaggad och i gasen så hinner han inte riktigt lyssna utan då far han runt å hamnar lite var som. Men det ska vi nog få ordning på, det är ju en hel månad dit. 🙂

Idag skulle jag egentligen åkt hem till Katrineholm, kramat på min familj och hämtat grejjer. Dels 2 små möbler till rummet vi ska hyra ut, dels lite hjort och vildsvinskött till mig och Andreas och dels en stor påse köttben till Google. Nere i Katrineholm var det dock snöstorm, så inget bra läge att ge sig ut med bilen. Istället tog jag midjebältet och selen och så tog vi en dragpromenad bort till svärföräldrarna (ca 5 km) där vi åt gott fika och mös. Andreas kom också dit och mötte upp, han hade varit på gymmet. Sen slapp vi dessutom gå hem utan fick skjuts av svärfar. Lyxigt!

Imorgon blir det putsande och fejande av hus och sedan visning av rummet. 🙂

Här kommer lite bilder på G i skogen i bakom våran trädgård, som jag tog ca 2 v sedan.

Publicerat februari 9th 2013 under Allmänt, Lydnad, trix och klicker

Hundöarna

Inga Kommentarer »

Ute vid drottningholms slott finns 2 öar där hundar får vara lösa och umgås. Där var vi idag Google och jag. Vi skulle träffa en bekant från mitt favvofourum buke. (www.bukefalos.com) Hon har också en springer och tydligen skulle det vara en liten springerträff där ute.

Vanligtvis är jag lite restriktiv med att åka till sådana samlingsplatser, man vet aldrig vad där är för hundar och hur vettiga deras ägare är. G är dock så balanserad och klok så det är aldrig nån fara med honom. Mest jag som är petig och vill välja hans kompisar i förväg.

Kompisens lilla springer och Google tappade bort varandra direkt från början å lekte inte alls med varandra. Man såg dock att dom hade samma leksätt så de hade säkert haft kul i hop i en annan miljö där dom hann fokusera på varandra och lära känna varandra. 🙂

Först lekte G en kort stund med en dalmatinerflicka men dom var på väg hem så leken fick avbrytas.
Efter det hittade han en perfekt lekkompis! En RR-tjej som var precis lika busig som honom och hade precis rätt lekstil! Dom såg varandra, sprang mot varandra å började direkt leka 🙂

Efter det sprang han mkt omkring själv å nosade på allt, hälsade på hundar lite utan att nån närmre kontakt uppstod. Så blev han jätteförtjust i springerpojken Åke. Åke ville dock inte leka så mycket och G verkade bli förvirrad av det faktum att Åke var kastrerad så han började uppvakta Åke, som var för snäll för att säga till, utan godmodigt stod ut med att ha G som ett öronslickande plåster på sig 😛 Då fick vi mattar se till att gå åt varsitt håll och värre envis är han inte än att då lämnade han Åke och följde med mig för att leta andra kompisar.

Efter ca en timme begav vi oss hemåt igen. Resten av dagen har G varit nöjd och lugn å mest sovit. Träffen var dessutom bra för ni fick jag tummen ur att bada och trimma vovven, han måste ju va fin när han ska träffa andra hundar 🙂 Och nu är han jättefin! <3

Här kommer lite bilder från dagen.

Notera G's punklugg! (aka öra)

Samma ras!!! :O

Publicerat februari 2nd 2013 under Google

Världen är full av tappade sugar

Inga Kommentarer »

Under hösten och vintern så har vi kommit allt längre ifrån det här med träning liten hund och jag. Säsongen slutade väldigt trist och ingen av oss hade kvar lusten och självförtroendet som så väl behövs.
Man kan nog säga att jag tappade sugen för det här med lydnadsträning…
Men man ska inte tappa sugen! Världen är full av tappade sugar.
Så vi planerar att starta om igen i vår.

Under tiden övar jag mig i husägande och annat roligt och G övar sig förfullt i olydnad. Många av mina kompisar har börjat med Rallylydnad istället. Jag funderar på att prova bara för att få chansen att öva mina tävlingsnerver i en lite lättsammare form är riktig lydnad. Men vi får väl se. I rallylydnad följer man en liten bana med skyltar med olika uppmaningar, tex, sitt,ligg,sitt, snurra runt, backa 2 steg och liknande. Man får inte ha godis eller boll men prata och visa och så hur mycket man vill.

I övrigt har julen och nyåret passerat. Julen var härlig! Åh vad jag hade längtat efter att få fira jul i eget hus. Vi köpte utebelysning till tujorna och balkongräcket. (men ingen jättestor dekorativ lysande isbjörn fast jag tjatade :p) Självklart hade vi riktig gran. En jättefin gran! Kändes lite konstigt att köpa gran dock, som dotter till en skogsägare har jag ju alltid sågat ner min egen gran tidigare år.

Den 27/12 hade vi hejdundrande julkalas hemma hos oss, jag hade dukat långbord klätt med röd linneduk, dekorerat med grankvistar, torkade apelsinskivor och kanelstänger. Dukat med finporslinet (sunborn) och tomteservetter. Inför kalaset hade jag lagat mat i ca 3 veckor. Skinkan hade jag rimmat själv, därefter kokat och senapsgriljerat. Laxen var gravad (rosépeppargravad), 4 sorters sill inlagd (apelsinsill, klassisk inlagd sill, senapssill och äpple-och-ingefärssill), 113 köttbullar rullade, revbensspjäll honungsglaserade, prinskorvar stekta, sillsallad och jansonsfrestelse gjord och gröt kokad. Sedan fanns även lite nymodigheter som saffransglaserade morötter och ungsstekt savojkål med apelsin och timjan.

På gottebordet fanns pepparkakskola, chokladkola, vaniljkola, knäck, vit passonstryffel, kaneltryffel, körsbärstryffel, chokladtryffel, hemgjorda mosartkugeln, pepparkakor, lussekatter, klenäter, risbräck, rocky road och chokladkartong. Samt ett stooort fruktfat med kiwi, mandarin, banan, ananas, melon och päron.

Av någon outgrundlig anledning gick inte allt åt 😛 vi åt julmat till mitten av januari. Fruktansvärt gott blev det dock, och min passion för matlagning ökade ytterligare.

Senaste veckan har jag varit sjuk och inte kunnat lämna soffan. Varpå jag tittat på massvis med matlagningsprogram och matlagningstävlingar. Först fick jag en väldigt lust att laga något med fänkål, det verkar vara ”innegrönsaken” nr 1. Sedan väcktes en spännande idé. Jag älskar ju att laga mat till andra och att prova nya recept, duka fint och umgås. Typ som i halv åtta hos mig. Men jag blir ju aldrig uttagen, fast jag sökt :/. Man kanske kunde ha sitt eget halv åtta hos mig?! Typ samla ihop lite matlagningsintresserade kompisar och turas om att bjuda varandra på middag?!

Så nu är Middagsklubben startad! Kul! Vi är än så länge 5 medlemmar, alla tjejjer. Ganska lagom men vi håller öppet för en eller 2 till hugade. 🙂 Första träffen blir i februari hemma hos mig. Meny ännu ej bestämd.

Kvällens meny blir smörstekt rödspätta på en bädd av kumminkryddad fänkål, serverat med krämigt saffrans- och tomatris.

En annan rolig sak är att jag fått en ny bil! (fått och fått, den ska avbetalas i sinom tid…) Pappa, underbara Pappa gjorde ett jättekap och fick tag i en superfin Audi A6 quattro, midnattsblå kombi åt mig. Automatväxlad dessutom 🙂 Nu är jag ägare till två ådisar!! Så nya namn behövdes. Audi 80 som jag haft i snart 4 år nu har ju alltid hetat audin (uttalat ådin), men det går ju inte nu, då blir det ju förvirrat. Så det fick helt enkelt bli ”lilla röda” och ”stora blåa”.

Lilla röda bor kvar för den ska Andreas övningsköra i, sen tar jag säkert den nån gång då och då av ren nostalgi. Stora blå ska ta mig till jobbet och till alla olika hundaktiviteter 🙂 Jag blir alldeles glad av att se dom stå där bredvid varandra på uppfarten.

Övriga spännande aktiviteter har tillexempel varit att vakna och upptäcka att vattenledningarna frusit, en byggfläkt redde upp det efter ett par timmar dock. Samt en kul utekväll med bästaste Tove. Länge sen jag var ute med en tjejkompis så det var super. Hinkade lite god öl på bishops, bla ett holländskt trappist öl, tror det hette LaTrappe quadrupel, nog den godast öl jag druckit hittills, dyr så man får hicka dock. Därefter ut och dansa lite. Tror inte jag var hemma förrän 4, ojoj oj det var länge sedan jag var ute så dax. Det räknas numer snarare som tidigt än som sent 😛

Publicerat januari 25th 2013 under Allmänt

Huset, huset, huset!

Inga Kommentarer »

Ja just nu ligger nästan allt fokus på huset. Ska bli så underbart spännande och härligt! Igår var vi där och letade tomtpinnar och plockade lite äpplen.

Tomtpinnarna är helt försvunna! Inte ens med metalldetektor stod de att finna, och det tjöt som tusan när vi höll den nära grannarnas pinnar så det var inget fel på detektorn! 😀 Tyvärr hjälper det inte att vi hittar grannarnas pinnar, för det är bara på ena sidan tomterna går kant i kant och där sitter redan staket, men på den andra kanten och bakom vår tomt är det allmän mark och det är mycket oklart var vår tomt egentligen slutar.

Inget kul alls eftersom det försvårar staketprojektet oerhört, just nu vet vi varken hur när eller var vi ska stängsla… Dessutom så blev det lite fel med det staket vi beställde och stolparna till, så nu måste det bytas också. Tur att snällaste pappa fixar med det 🙂 Funderar på hur vi ska göra med nätet om vi ska byta fr 140 cm till 100 cm tror att 100 cm räcker, han är ju egentligen inte rymningsbenägen, men han är stor och stark och vältränad så han kan utan problem hoppa en meter, och börjar han väl hoppa ut då har vi ju ett rejält problem…. Svårt det där.

Lantmäteriet nästa, det finns miljarder hål att stoppa pengar i när man har ett helt hus som projekt! Men åh vad bra det kommer bli när det blir klart! Älskar vårt nya hus!

Vi har ett äppelträd, signe tillich, med jättemånga jättegoda äpplen 🙂 Ett gråpäronträd som dräller av päron och ett litet körsbärsträd som tyvärr inte mår så bra. Vi har rhododendron (min favorit!) rosa rosor, en förvildad örtträdgård med gräslök och mynta, en prydnadsbuske som jag inte känner igen. 🙂 Längtar som en tok efter att få börja trädgårdsfixa och sylta och safta! Ska göra äppelmarmelad med ingefära, äppelmarmelad med chili, äppelmarmelad med wiskey och äppelmarmelad med lime. Vad jag ska göra av päronen vet jag inte, inlagda lingonpäron vill jag prova på men mer då? Till våren ska jag plantera rabarber och vinbär. Samt anlägga ett land för potatis och rödbetor bla 🙂

På lördag går flyttlasset, imorgon får vi nycklarna och ska börja måla och spackla (i omvänd ordning såklart) Vi har köpt jättefin färg som heter Simon till vardagsrummet och annan men lika fin som heter Sigbritt till kontoret/biblioteket.

Egentligen är jag superorolig, men jag försöket förtränga det och fokusera på allt det braiga!

Snart kommer det bilder på huset också!

Publicerat september 30th 2012 under Allmänt

Spår, ömys och lite träning

Inga Kommentarer »

Länge sedan det blev nått skrivet här nu. Flytten närmar sig med stormsteg och min gulliga Pappa har precis köpt allt som behövs till ett riktigt bra staket. Härligt, då kan liten hund va ute och larva runt på tomten hur mycket han vill 🙂

I helgen passade vi på att tanka batterierna på vår älsklings ö igen. Lite lingonletning stod på programmet men det blev betoning på lite, för det var ont om lingon! Jag tror det är ett dåligt lingonår, för det kan ju inte vara våra bärplockningsskills det är fel på?!!

Lördag eftermiddag la jag ut ett spår 480 m långt med en återgång och spårupptagsruta 20×20 m. Det fick sedan ligga till söndag förmiddag, dvs ca 14-15 h. Han har inte fattat spårruta riktigt än men började sedan jobba bra men slarvade snabbt bort sig väldeliga och missade en bit av spåret och övergick i vi-lajjar-runt-i-skogen mode. INTE okey, så då blev det kort koppel och åter till en snitsel. Först ville han inte ta spårupptag, tror han blev lite nollad efter att jag talat om för lille herrn att med selen på så är det jobb som gäller och inget annat. Sen när han väl stoppade ner näsan och började jobba så var han superduktig och nu gick det noga, systematiskt och helt rätt ända fram till klöven 🙂

Underbart väder hade vi och hela lördagen satt vi ute på altanen och mös, söndag kom min svägerska och hennes man ut och så käkade vi supergod lunch på Utö värdshus.

Idag blev lingonen förvandlade till sylt, 3 burkar blev det, inte så mycket men attans gott! Jag gillar hemmagjord lingonsylt bäst. Förutom ett husligt anfall av syltkokande har jag varit på banken i 2 timmar, jag gillar bankmöten då får man ha snygga kläder! kjol och kavaj och sånt! <3 Sen hanns det inte med så mycket mer än spårande. Idag med cavaliererna och Aragon. Alla hundar var duktiga, G fick ett hyfsat lätt spår och strulade lite när han skulle ta en vinkel på en äng och upp för ett berg, men redde ut det hyfsat snabbt efter ett onödigt stort men annars bra ringningsarbete. Mest imponerade lilla Mindy som inte var med förra gången. Bara 5 månader gammal visade hon prov på oerhörd spårförmåga och spårnoggranhet, hon var dessutom väldigt intresserad av klöven, vilket bådar gott. Ju mer klövtända de är ju lättare är det att få dem riktigt duktiga. Ska bli kul att följa den lilla krabatens utveckling. Avrundade kvällen med ett riktigt fint lydnadspass, fokuserade bara på att ha kul och ha hög belöningsfrekvens. Jag har gått lite fort fram och lagt onödigt mkt allvar i träningen. Jag måste jobba massor med mitt tänk och alla mentala bitar hos mig som förare. Nu är det tävling på söndag, tveksam på om vi ska starta, men om det känns som idag när vi värmer upp så gör vi nog det 🙂 Här är lite bilder från helgen, inga från spåret men från lingonplockningen och från värdshusbesöket.

Efter bad i kärr ser man ut såhär


Vacker hund på vacker ö


Hunden, hussen och min svägerska

Publicerat september 19th 2012 under Allmänt, Viltspår, apportering och jakt

Som en tjurig unge

Inga Kommentarer »

Har jag betett mig idag… Inte okey.
Träningen idag hade inget flyt, jag kände mig ofokuserad, stressad, omotiverad och helt obalanserad.
Det märktes inte så jättemycket, men Google blev mkt mer off, svårare att få kontakt med, vimsade iväg så fort han inte var direkt under kommando. Han var dock arbetssugen och vår linförighet är grymt fin nu.

Skulle få lite hjälp av Emilly med fjärren, G fixar inte skiften till stå från sitt eller ligg. När jag gjorde så blev det sådär som det alltid blir för oss, han lyssnar inte och sen när han väl flyttar sig så är det helt fladdrigt och okoordinerat och tassarna är överallt. Så då lånade Emilly honom och visade hur hon brukar göra, och nog tusan gjorde hunden skiften till stå, lite tveksamt och sådär men med rätt teknik och stilla baktassar! Jag fick det dock inte att funka trots massa försök. Det tyckte jag var superjobbigt! Jag kunde inte alls hantera det nått bra, att han gjorde så fint och bra och rätt med Emilly och inte med mig. Istället för att bli glad för hjälpen och att jag fick en teknik/metod som uppenbarligen fungerade, så blev jag mest sur och lessen för att inte JAG kunde… Dumma, löjliga mig!

Nu 2 timmar senare med lite distans till det hela så känns det jättefånigt att reagera som jag gör, jag är så jäkla känslig för att misslyckas, jag har svår att hantera att jag är dålig på något. Därför hatar jag att vara nybörjare. Det som är bra med hundträning och som har fått mig att komma över det lite är att man kan läsa och lära sig så mkt teoretiskt och då känns det ju som man kan mycket! Å andra sidan kanske det är därför det känns så extra jobbigt när teorin inte räcker till och man misslyckas ändå!

Men jag försöker ta med mig metoden, att det gick lite bättre på slutet, att han låg en jättefin klass II plats med Aragon. Att linförigheten bara går framåt och framåt. Att signalkontrollen på ligg/stå börjar bli bättre och att vi fick till flera fina lägganden under gång. Att han numera alltid är taggad på att leka och att en dålig träning nu faktiskt går ungefär lika bra som en bra för 4 månader sedan, så om man ser tillbaka så har vi utvecklats massor!

Fick dessutom ett till tips angående islaget i ingångarna, provade det en del under passet och även om ett pass är kort tid så tror jag verkligen det kan funka! Nu gjorde jag så att i varannan inkallning så stod jag med vä sida mot honom, så han bara behövde göra en halv ingång, varannan gång stod jag vanligt. Resultatet på de raka: kraftigt islag- mellanmycket islag- ganska litet islag- inget islag.

Har också hunnit med ett besök på banken idag, med resultatet att jag ska på ett till besök nästa onsdag och då slutföra min kundöverflytt från Sörmlandsbanken till Nordea.

Mest har jag dock städat idag, då vi hade lägenhetsvisning nu på kvällen, Andreas fick hålla i den medan G och jag var på klubben, hunden fick inte va hemma bestämde jag för folk kan ju va rädda eller allergiska eller nått. Jobbigt att storstäda men härligt efteråt! Nu är det verkligen superfint här hemma, borde passa på att ha gäster innan vi måste börja packa ihop allt. 😀

Publicerat september 12th 2012 under Allmänt, Lydnad, trix och klicker

Vem behöver en Bayrare?!

Inga Kommentarer »

… När man har Google! 😀 (obs ingen får ta illa upp bara lite skryt/skämt!)

Viltspår idag. Åkte ut till skogen mitt emot klubben och la 3 spår, ett 700 m långt med alla öppenklasssvårigheter och några till åt lille G. Ett 300 m långt snålt blodat med 4 vinklar åt Aragon (Emillys mallepojk) och ett 140 m långt med en vinkel och ett 15 m långt bloduppehåll åt Fanny (Emillys lilla cavaliertik).

Efter 3 timmars liggtid så var vi tillbaka för att gå spåren, först ut lilla Fanny som aldrig tidigare spårat. Nosade länge och väl på upptagsplatsen, spårade sedan mycket noga och systematiskt, vinkeln vållade inga bekymmer. I bloduppehållet tappade hon först bort sig men jobbade sedan jättefint. Gjorede stooora ögon när hon kom fram till klöven och blev så överväldigad att hon knappt kom sig för att äta upp sin belöningskorv. Den var väldigt spännande och lite läskig sa hon. Egentligen var hennes spår lite för svårt för att vara ett första gångens spår, superimponerad av hur hon löste det hela, 3-4 spår till så kommer hon vara en duktig liten spårhund hon med!

Sedan var det Aragons tur, han viltspårade mkt som liten men har inte gjort det på 2 år. Tog ett bra spår-ID och började spåra metodiskt och noga men blev sedan lite för ivrig och het på gröten vilket ledde till att han började slarva och blev lite frustrerad. I samma veva tappade tyvärr jag bort mig också så vi gick lite fel, plötsligt var vi alldeles i närheten av spårslutet. Gick tillbaks till en snitsel och satte honom rätt där, då gick det bättre och sista biten trillade poletten verkligen ner och han spårade nästintill perfekt. Tvekade lite på om klöven var ngt vidare kul, men bestämde sig för att den nog var det ändå och bar den stolt till bilen.

När jag la Googles spår försökte jag medvetet lägga i så svår terräng jag kunde hitta och ofta ta ologiska vägar, varvat med att korta stunder följa stigar. Gick flera gånger upp för branta kullar/berg, ofta där det var ganska kalt, hoppade över klyftor och sänkor, gav mig ut i blötmarker, in i ormbunksskogar, gick på en klippkant, på gamla hala löv, genom stenrösen och på alla upptänkliga typer av mark, hade med 5-6 90 graders vinklar varav en mitt på en äng med högt gräs, en spetsvinkel, en återgång (ca 20 m lång), en övergång över asfaltsväg (70 väg). Blodade med totalt ca 0,7 dl blod. Gjorde även ett självständigt spårupptag i vallad ruta dock var rutan bara ca 10×7 m.

Inget av detta vållade några direkta bekymmer för Google, fantastiskt fint ringningsarbete i återgången, hjälpte honom dock lite efter en stund genom att kalla in när jag stod 5 m fr spåret och ca 15 m fr återgångens slut och på så sätt flytta ringningsarbetet närmre. Hade ifs kanske inte behövts då han jobbade väldigt bra men ville att han skulle få lyckas och komma vidare som belöning.

Sista 100 m var han trött, då behövde jag inte längre bromsa honom. Sista vinkeln (den ute på ängen) efter 650 m krävande spårarbete ringade han ngt mindre systematiskt än han brukar, annars samma fina arbete hela vägen in.

Det är häftigt att se hur han verkligen blommar upp när han får spåra. Det är det han älskar mest här i livet och han är så vansinnigt motiverad att han bokstavligt talat skulle gå genom eld och vatten för att hitta klöven. Han har dessutom en underbar teknik och arbetssätt, hans ringningsarbete är så jävla grymt! (ursäkta svordomen) Dessutom är han oerhört läsbar, man vet direkt om han har ett tappt och ringar eller om han är på spåret. När han ringar och kommer över spår så tvärnitar hela kroppen, nosen låses i spårkärnan och så bär det iväg. När han ringar har han en ”slappare” mer markvinnande galopp och högre nos. När han spårar är nosen låg, tempot är mer som snabb trav, han är mer ”kompakt” och har ett rejält tryck i linan.

Han blev lite förvånad när vi kom ner till stora vägen och jag bad honom fortsätta spåra, men gjorde gladeligen det och tog spåret på andra sidan vägen som ingenting.

Klöven lika värdefull som alltid, han är lite rolig dock, bryr sig aldrig om klöven förrän jag knutit loss den, först då börjar han busa med den 🙂

Här kommer lite bilder från dagen:

Sötaste Fanny inspektera klöven noga efter sitt första viltspår


Aragon i koncentrerat spårarbete


Google spårar, då gäller det att hänga på!


Upp och ner för berget, inga problem


Hög motivation och fullt fokus, G är aldrig så lycklig som med spårselen på.

Publicerat september 9th 2012 under Viltspår, apportering och jakt